Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horisontalprojektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Horisontalprojektion—Horn
926
kring en mycket nära lodrät
axel. H. inställer sig så, att
tyngdpunkten kommer att ligga
i planet genom axeln och
lodlinjen. En obetydlig sidolutning av
den senare medför en stor
vrid-ning av det nämnda planet och
alltså ett stort och lätt mätbart
utslag av H. På detta sätt har
man kunnat konstatera, att
lodlinjens riktning på en viss ort
ständigt varierar, ofta så mycket,
att man måste ta hänsyn därtill
vid noggranna astronomiska
mätningar. — Om H:s användning
som seismograf se d. o.
Horisonta’Iprojektio’n. 1. En
punkts 1. linjes projektion på
horisontalplanet (se
Horisontal). — 2. Se
Kartprojektion.
Horisonta’lvariome’ter, se
J ordmagnetism.
Horla, socken i Älvsb. L, jämte
Hol och Siene pastorat i Skara
stift. 375 inv.
Hormon fhårmå’n] (av grek.
horme’, drift, åtrå), se Inre
sekretion.
Horn. 1. Socken i Skarab. L,
jämte Frösve och Säter pastorat
i Skara stift. 530 inv. — 2.
Socken i östergötl. L, jämte
Hyck-linge pastorat i Linköpings stift.
2,480 inv.
Horn. Mus. (Ital. corno.)
Blås-instrument av hög ålder, tidigt
uppskattat för sin veka ton,
urspr. i formen likt djurhornet
(oxens 1. bockens), men numera
under namn av valthorn
ett långt, i cirklar böjt, koniskt
mässingsrör, slutande i en vidgad
ljudtratt (klockstycke) och
upptill försett med ett koniskt
munstycke. Genom anblåsningen
frambringas en serie s. k.
naturtoner (öppna toner) i tre
oktaver C G c e g b c’ d’ e’ f’ g’ b’
c-, och dessa kunna genom att
Horisontalpendel.
vänsterhanden införes i
klock-stycket sänkas 1. höjas med en
halv 1. hel ton, s. k. stoppade
toner, som likväl få en mera
pressad klang än de öppna.
Stoppningen har numera — utom
för vissa effekter — onödiggjorts
genom det s. k. v e n t i 1 h o r
-net (tre ventiler), som kan
frambringa hela den kromatiska
skalan. Genom insättande av s. k.
stämbyglar i röret erhållas intill
16 olika stämningar, av vilka den
i F numera är den vanligaste. H.
noteras i diskant- 1. basklav och
hör till de transponerande
instrumenten. Det fick först på 1700-t.
större användning inom
konstmusiken. I den moderna orkestern
förekommer det i flerfaldig
besättning. — Zool. Utskott av olika
utseende och beskaffenhet från
huvudets översida, särskilt hos
vissa däggdjur, ss. noshörningar,
giraff-, hjort- och slidhornsdjur
(se dessa ord).
Horn, svensk-finländsk ätt
med anor från slutet av 1300-t.
Den delade sig i flera efter sina
huvudgårdar uppkallade grenar,
varav en, H. av Äminne,
fortlever. — 1. Henrik Kl as
-son H. av Kankas
(Finland), f. omkr. 1512, d. 1595,
krigare, befälhavare över trupperna
i Estland 1563, 1565—68
ståthållare i den nyvunna landsdelen,
som han framgångsrikt
försvarade mot ryssarna. — 2. Klas
K rister sson H. av
Äminne (Finland), f. 1517, d. 1566,
den föreg:s brorson, frih., riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
