Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiertas bokförlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Hildebrand—v. Hildebrand
744
Leda. Marmorrelief av Adolf v.
Hildebrand.
från förstörelse. Led. av Sv. akad.
1895. — H:s arkeologiska och
kulturhistoriska författarskap är
omfattande och ofta banbrytande.
Hans första verk voro Svenska
folket under hednatiden (1866)
och Lifvet på Island under
sagotiden (1867 och 1883) ; sedermera
utgav han även flera arbeten i
jämförande fornkunskap,
etnografi och religionshistoria, ss. De
lägre naturfolkens konst, Folkens
tro om sina döda. I en
epokgörande avhandling, Bidrag till
spännets historia (1872 f.),
framlade H., ungefär samtidigt med
Montelius, den sedan ryktbara
typologiska metoden. H:s
huvudområde var medeltiden, som han
behandlade ur politisk synpunkt i
del II av samlingsverket Sveriges
historia (1: a och 2: a uppl.), ur
kulturhistorisk i Sveriges
Medeltid (3 bd, ofullbordat), varjämte
han i omkr. 200 större och mindre
uppsatser, till största delen i
Antiqvarisk tidskrift för Sverige
och Vitterhetsakademins
Månadsblad, framlade en mängd
detaljresultat. — 3. E m i 1 H., f.
1848, d. 1919, den föreg:s broder,
historiker och arkivman, inträdde
1875 i Riksarkivet, tjänstgjorde
1880—1901 ss. lektor i Sthlm och
var 1901—16 riksarkivarie. Han
omorganiserade arkivväsendet
enl. proveniensprincipen (se
Arkiv sp. 653). En enastående
insats i svensk historieforskning
var H:s 25-åriga redaktörskap
för den av honom skapade
Historisk Tidskrift. Bland H:s många
historiska verk märkes främst
Svenska statsförfattningens
historiska utveckling (1896). I det av
honom redigerade samlingsverket
Sveriges historia intill tjugonde
seklet (samt delvis i detta verks
nya uppl.) SKrev han stora
partier, varav Gustav Fasa anses ss.
ett av vår historias klassiska
arbeten. Ett stort antal
urkunder utgåvos även av H., t. ex.
1500-t:s svenska riksdagsakter
och flera av Stockholms stads
tänkeböcker och burspråk. — 4.
Karl H., f. 1870, son till H. 2,
politiker, publicist. H. började
ss. historisk forskare, var 1904—
13 Stockholms Dagblads
chefredaktör och har sedan ägnat sig
åt industriell verksamhet.
Konservativ led. av A. K. 1907—08
och 1912—18 samt av F. K. 1909
—10; riksgäldsfullmäktig sedan
1916. Han var även chef för
Folk-hushållningskommissionens upp-lysningsavdelning och har
författat en större redogörelse över
statens kristidspolitik.
Hildebrand, se Gregorius 2.
v. Hildebrand [-brant],
Adolf, f. 1847, d. 1921, tysk
bildhuggare. H. sökte i motsats
till impressionismens måleriska
stil och i anslutning till antiken
nå en monumental, arkitektoniskt
betonad form. Till hans främsta
monumentalverk höra
Wittels-bachbrunnen i München (1895)
och Bismarckstatyn i Bremen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
