Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hettiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Hettner—Heureka!
724
viktiga upplysningar om det
förhistoriska Grekland med
säkerhet vara att förvänta. H:s
framträngande mot s. bragte
dem i konflikt med Egypten.
Dessa strider bilades slutligen
genom ett fördrag mellan
Ramses Il och hettitkonungen
Chat-tusjil (omkr. 1270 f. Kr.),
varigenom gränserna bestämdes.
Av detta synnerligen intressanta
dokument finnas två versioner
bevarade. Omkr. 1200 f. Kr.
störtades hettitkonungen av en av
sina vasaller, konungen av
Mi-tani, som emellertid kort därpå
själv föll offer för Assyrien.
Några mindre hettitiska stater
existerade väl ännu någon tid,
dock utan all betydelse. När den
sista av dessa 715 f. Kr.
införlivades med Assyrien, försvinna
H. fullständigt ur historien. —
Den iiettitiska konsten kan ej
mäta sig med den babyloniska
1. den egyptiska. Utgrävningarna
i Boghazköi, Sendjirli (i
Nord-Syrien) m. fl. platser ha dock
bragt i dagen betydande rester
av stadsmurar, palats och
tempel. Särskilt karaktäristiska äro
de kraftiga portbyggnaderna,
ofta utvidgade till hallar och
flankerade av portalskulpturer,
särskilt lejon, vilka liksom själva
byggnadstypen övertogos av
assyrierna. Av det stora antal
reliefer, statyetter och alster av
konsthantverk, som påträffats,
är ännu föga publicerat.
Påfallande är den roll, som
djurbilderna spela, överhuvud är den
hettitiska konsten rik på
fantasigestalter (kombinationer av
män-nisxa och djur och av olika
djurslag). De synas representera
gudaväsen 1. demoner och stå
således i samband med den
hettitiska religionen, som, frånsett
några gudanamn, är föga känd.
Hettner. 1. H e r m a n n H.,
f. 1821, d. 1882, tysk
litteraturhistoriker. H:s huvudarbete är
hans Litteraturgeschichte des 18.
Jahrhunderts (1856—70), ett av
den europeiska
litteraturhistoriens klassiska verk, präglat av en
vidsynt humanism och en liberal
tendens. — 2. Alfred H., f.
1859, den föreg:s son, tysk
geograf, prof, i Heidelberg, mest
känd ss. utg. av den av honom
grundade Geographische
Zeit-schrift. Har påverkat de moderna
åsikterna om geografins
arbetsuppgifter och metoder.
Hetä’r (grek. hetai’ra, eg.
kamrat), i antiken benämning på
prostituerad kvinna, ofta fint
bildad (i motsats till kvinnan av
familj). Vissa H. spelade genom
sin bildning och skönhet en stor
roll inom det offentligare
sällskapslivet i Aten och andra större
städer.
Heuch [hök], Johan
Christian, f. 1838, d. 1904, norsk
kyrkomän, biskop i Kristiansand
från 1889, mest bekant för sitt
angrepp mot modern teologi och
kyrklighet i skriften Mod
strömmen, 1902 (sv. övers., 1903).
Heuman [hö’j-]. 1. Ernst
H. f. 1858, missionsbiskop, efter
lärartjänstgöring i hemlandet
missionär i Santalistan 1886—
98, på Sv. kyrkans missionsfält i
Syd-Indien från 1903,
föreståndare för missionens läroverk i
Pudukkottai 1904—12, biskop för
den nybildade
evangelisk-lutherska tamulkyrkan 1921. — 2.
C a r 1 H., f. 1870, kusin till H. 1,
civilingenjör, 1909 t. f. prof, och
1913 ord. prof, i mekanik vid
Tekn. högskolan, har utgivit
skrifter i mekaniska och
matematiska ämnen.
Heu’reka! (grek., ”jag har
funnit det”). Då Arkimedes (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
