Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermandad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Hermeneutik—Hermes
680
Hermes. Bronsstaty från Herculaneum.
(Neapel.)
politik. Under Stora nordiska
kriget knuten till högkvarteret,
blev H. fånge vid Poltava 1709,
varefter hans öden äro okända.
— 2. Samuel Gustaf H., f.
1744, d. 1820, sonson till H. 1,
frih., kartograf, bergsråd 1781—
1815. H. lät på egen bekostnad
uppmäta och kartlägga stora
områden av Sverige och Finland och
utgav Geografiska chartor öfver
Sverige i 4 afdelningar. H.
försökte åstadkomma en på
järnhantering grundad kolonisation
i Norrbotten, inköpte och anlade
ett flertal bruk och anlade 130
nybyggen. Rörelsen gick dock
med förlust, H. ruinerades men
erhöll 1800 en statspension. — 3.
Sven H., f. 1856, d. 1923, frih.,
överste, idrottsbefrämjare, sekr.
i Stockholms
kapplöpningssäll-skap på 1890-t., initiativtagare
till Sthlms idrottspark, dess chef
1896—06, stadionchef 1911—12,
verkade som idrottsorganisatör
och ledare, bl. a. vid Nordiska,
Svenska och Olympiska spelen,
vid idrotts- och
sportutställningar m. fl.
Hermeneuti’k (av grek,
her-meneu’ein, tolka), konsten att
tolka en skrift, vetenskapen om
skrifttolkningens teori.
Hermes, i grek. myt. son
av Zeus och Atlas’ dotter Maia,
född på berget Kyllene i
Arka-dien, därför ofta kallad
Kyl-leniern. Om H. berättas, att
han strax efter sin födelse
uppfann lyran genom att spänna
fårtarmar över sköldpaddans skal.
Han bortstal ock sin broder
Apol-lons hjordar men blidkade honom
med lyran, som sedan blev
Apol-lons attribut. — Utom herdegud
är H. gudarnas budbärare, den,
som leder de dödas själar till
Ha-des, och den kroppsliga idrottens
gud. Listig, snarfyndig och talför,
är H. lämpad att bli en gud för
handelsmän och tjuvar. Gator
och vägar ställas under hans
beskydd. De av rösen omgivna
fe-tischer (Herm a i’ a), som
skydda dessa, bli hermer (se d. o.).
I senare tid blir H. som H.
Trismegi’stos gud även för
trolldom och magi (se A 1 k e m i), och
en filosofisk-religiös litteratur
anknytes till H:s namn
(hermetiska böcker, vanl. otillgängliga
för mängden). Ordet ”hermetisk”
får betydelsen otillgänglig,
tillsluten (så i uttrycket:
hermetiskt tillslutna kärl). II :s
attribut äro reshatten och
härolds-staven (kaducén). — Den mest
berömda Hermesbilden från
antiken är Praxiteles’ H. med
Dio-nysosbarnet (se ill. till B i 1 d
-hu gg ar kon st sp. 1514), som
påträffades vid tyskarnas
utgrävning av Olympia. Se även
I o. — En italisk gud,
Mercu’-rius, liksom H. köpmännens gud,
identifierades i Rom med H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
