Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heijde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Heilbronn—Heine
580
1924, finländsk etnograf,
professor, intendent vid Arkeologiska
kommissionen. H. var en av de
första, som utsträckte studiet av
de finska stammarna från det
rent filologiska till det
etnografiska området, liksom han också
tidigt ägnade de östfinska folken
vid Volga en ingående
uppmärksamhet. — 2. Ivar H., f. 1861,
finländsk filolog, prof, i grekisk
litteratur i Helsingfors 1888,
rektor för univ. 1908—11 och 1920
—22. H. har utgivit talrika
klassisk-filologiska arbeten. H.
spelade under striderna 1918 en viss
politisk roll genom sina tal till
studenterna.
Heilbronn [ha’jlbrånn], stad i
n.v. Württemberg, vid Neckar,
som till H. är segelbar för större
fartyg. Gammal stad med
medeltida prägel i ue inre
stadsdelarna, tillika modern handels- och
industristad. 45,000 inv. —
Heilbronnförbundet, se
Oxenstierna, Axel, och
Trettioåriga kriget.
Heil Dir im Siegerkranz
[hajl ... si’ger-], ”hell dig i
segrarkransen”, tysk
nationalsång, skriven till samma melodi
som ”God save the king” av
hol-steinaren H. Harries till den
danske konung Kristian VII: s
födelsedag 1790; omarbetad till
sin nuv. fortn av B. G.
Schuma-cher 1793.
Hei-lung-kiang, den
nordligaste av Manchuriets tre
provinser. 525,000 kvkm. 1,5 mill.
inv. Huvudstad Tsitsihar.
Heim [hajm], Albert, f.
1849, schweizisk geolog, 1887—
1911 prof, i Zürich, upptog och
utvecklade den av tidigare geologer
framställda teorin, att
bergskedjorna bildats genom veckning av
jordskorpan, och kan näst Suess
(se d. o.) anses som denna teoris
förnämste representant (se Ko
n-traktionsteorin).
Heimatkunst [ha’jmatkonst],
ty., hembygdskonst, estetiskt
slagord, uppkommet i Tyskland vid
1800-t:s slut, för kravet på
att diktaren och målaren skall
göra hembygden till huvudmotiv
i sin konst. Som typiska
representanter för H. kunna nämnas
författarna O. Ludwig, G. Keller, G.
Frenssen m. fl., inom måleriet
Worpswedeskolan; i Sverige
framträda besläktade tendenser
hos 1890-t:s provinsiellt betonade
författare och landskapsmålare.
Heimdal, H e i m d a 11,
fornnordisk gudagestalt, förekommer
endast i den norsk-isländska
mytologin (ingen kult av H. är
bekant, och intet ortnamn erinrar
om hans dyrkan). H. skildras ss.
den på ”himmelsberget” vid
Bifrosts brofäste residerande,
allting iakttagande himmelske
väktaren (jfr Gjallarhorn). En
saga av sent datum framställer
H. även ss. stamfader för de olika
folkklasserna (trälar, fria män
och ädlingar), varför
människorna kallas ”H:s ättlingar”.
Heimdal, en i Uppsala 1891
bildad studentförening av
nationell läggning. H. har genom
småskrifter, artikelserier, populära
föreläsningar etc. bedrivit en
omfattande folkbildningsverksamhet.
Heimdall, litterär
veckotidning utgiven i Sthlm 1828—32 av
J. E. Rydqvist.
Heimer (isl. Heimir), se
V olsungasagan.
Heimskringla, se S n o r r e.
Heine [ha’jne]. 1. Heinrich
H., f. 1797, d. 1856, tysk diktare
av judisk börd, från 1831 bosatt i
Paris. Redan H:s första
diktsamlingar (Gedichte, 1822, Tra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
