Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelshögskola - Handelskalender - Handelskammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Handelskalender—Handelskammare
410
visning (föreläsningar m. m.)
meddelas i nationalekonomi,
han-delsteknik, ekonomisk geografi
med råproduktslära, rätts- och
statsvetenskap samt moderna
språk. Inträdesfordringar:
studentexamen 1. avgångsbetyg från
handelsgymnasium 1. Chalmers
tekniska institut. Undantag
medgivas i vissa fall. Sthlms H.
un-derhålles av
Handelshög-s k o 1 e f ö r e n i n g e n i
Stockholm, grundad 1906 på
initiativ av K. A. Wallenberg, och
åtnjuter statsbidrag.
Lärarpersonalen utgöres av rektor, 5
professorer, 5 språklektorer, 2
docenter samt ett antal tillfälligt
förordnade föreläsare och lärare.
Högskolan förvaltas av en
direktion med av K. M:t förordnad
ordf. H. i Göteborg, nära knuten
till Göteborgs högskola och med
en av dennas professorer som
rektor, hai- uppstått ur tidigare
anordnade handelshögskolekurser
(1915—23).
Handelskalender, handbok
som innehåller adresser samt för
affärslivet viktiga upplysningar
rörande affärsmän och
affärsföretag i ett land 1. del därav. För
Sveriges vidkommande finnas
Sveriges handelskalender (1859;
sedan 1895 årlig) och den
flerspråkiga Svensk industri- och
exportkalender (l:a uppl. 1906).
Handelskammare, ett av
näringsidkare bestående
representativt organ för de kommersiella
näringarna (handel, industri och
sjöfart), avsett att för visst
område tillvarataga näringslivets
intressen. Namnet torde först ha
använts i Frankrike (Ghambre de
Commerce), men
sammanslutningar med likartade uppgifter
ha redan tidigt funnits även
annorstädes. Efter fransk förebild
infördes handelskammarinstitu-
tionen genom Napoleon i flera
länder, och senare har den efter
hand vunnit spridning överallt i
världen. I Frankrike och de flesta
kontinentala länder äro H.
officiella institutioner, organiserade
genom lagstiftning och
underhållna genom skatter, som äro
näringsidkarna ålagda. I Tyskland
finnes ingen rikslagstiftning
rörande H., utan varje stat har att
därom bestämma. I England och
Belgien äro H. fria föreningar
utan officiell karaktär. — Vid
sidan om de inhemska H. ha också
vissa länder upprättat H. i
utlandet för att främja
förbindelserna mellan resp, länder.
Dessa uppehållas som fria
institutioner med stöd från båda ländernas
affärsmän, samtidigt med att de
i regel också åtnjuta
statsunderstöd. — 1920 bildades på
amerikanskt initiativ
Internationella handelskammaren, med säte i Paris, vilken
är avsedd att utgöra en
sammanslutning mellan världens H. och
kommersiella föreningar, fastän
inbjudan tillsvidare endast utgått
till stater, som äro anslutna till
N. F. 1923 organiserades inom
Internationella handelskammaren
en internationell kommersiell
domstol. — I Sverige, där sedan
gammalt funnits lokala
föreningar för tillvaratagande av
närings-idkarnas intressen och där
handels- och sjöfartsnämnder i ett
flertal städer (den äldsta i
Sthlm 1867) delvis haft samma
funktioner som utlandets H.,
bildades den första H. i Sthlm 1902
— under flera år vald av
Stockholms Köpmannaförening och
sedan 1917 av en särskild
handels-kammarförening. I andra städer
ha H. efterhand bildats, i regel
valda av särskilda
handelskam-marföreningar. 1917 erhöllo alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
