Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Hammarslagg—Hammarsten
368
har anförtrotts en mängd
särskilda uppdrag. Han var svensk
sekr. i 1895—98 års
unionskommitté, 1904 led. av internationella
skiljedomstolen i Haag och 1907
förste delegerad vid den andra
fredskonferensen, 1908 led. i
skiljedomstolen ang. Grisbådarna,
1910 svensk ordf, i
svensk-norsk-danska obligationsrättskommit-tén 1910—11, i kommittén för
underhandling om ny svensk-tysk
handels- och sjöfartstraktat, s. å.
svensk juridisk rådgivare i
svensk-norska skiljedomssaken
rör. renbetesfrågan samt
delegerad vid svensk-norsk-ryska
underhandlingarna rör. Spetsbergen
1910 och 1912. H. har anförtrotts
ordförandeskapet i
skiljedomstolen rör. Casablancaaffären (se
Casablanca) och i
skiljedomstolen för lösande av vissa
konflikter om fartygsbeslag under
Tripoliskriget (1913), i
permanenta kinesisk-amerikanska
undersökningskommissionen samt i
tysk-belgiska skiljedomstolen för
frågan om tyska krigsmaterial
och i ständiga tysk-schweiziska
förlikningsrådet. H. är led. av de
viktigaste folkrättsliga
instituten. Sedan 1923 är H. led. av
F. K. och sedan 1918 av Sv. akad.
Av H:s tryckta skrifter märkas
bl. a. Om fraktaftalet och dess
viktigaste rättsföljder (1886),
samt Promemoria ang. frågan om
särskild handelslagstiftning
(1895), Om inrättande af en
administrativ högsta domstol l.
regeringsrätt (1907), La
neutra-lité en général (i Biblioteca
Vis-seriana, 1924). — 5.
Carl-Gustaf H., f. 1865, den föreg:s
broder, generalmajor och chef för
generalstaben sedan 1922. H., som
blev chef för 6:e
arméfördelningen 1919, var försvarsminister
1920—21. Högerled. av A. K. 1918
—20, invald i F. K. 1924. — 6.
Åke H., f. 1893, son till H. 4,
diplomat. Efter tjänstgöring i
svensk diplomatisk tjänst blev H.
anställd i N. F: s sekreteriat och
utsågs 1920 till
generalsekreterare i fasta domstolen för
internationell rättskipning (Cour
per-manente de justice
internatio-nale) i Haag.
Hammarslagg, se
Glöd-spån.
Hammarsmedja kallades förr
en smedja, där järnet uträcktes
till stångjärn med vattendriven
hammare.
Hammarstedt, Nils
Edvard, f. 1861, folklivsforskare,
intendent vid Nord. mus. 1907. H.
är en av de första, som tillämpat
den komparativa etnologins
metod på svensk forntro och
folksed (i vetenskapliga uppsatser
och i Svensk forntro och folksed i
bild och ord, h. 1, 1920). H. har
upplagt Nord. mus:s betydande
arkiv för forntro och folksed.
Han har även utgivit en övers,
med kommentar av Tacitus’
Germanerna (1911).
Hammarsten. 1. Olof H., f.
1841, fysiologisk kemist, prof,
i Uppsala i medicinsk och
fysiologisk kemi 1877—1906,
univ:s rektor 1901—04. H. har
grundlagt den fysiologiska kemin
i Sverige. Han har utgivit en
mycket använd lärobok i
fysiologisk kemi, gedigna vetenskapliga
arbeten över gallan, blodets
lev-ring och magsaftens enzym m. m.
— 2. Fredrik H., f. 1846, d.
1922, den föreg:s broder, präst,
från 1899 verksam i Sthlm
(kyrkoherde i Jakobs förs, från 1908),
en av senare tiders mest
betydande svenska predikanter. Av
hans hand föreligga ett flertal
betraktelser och predikosamlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
