- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
359-360

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359

Hammare

360

Noshammare.

förd, vars längd är 110 m., bredd
16,0 m. och minsta vattendjup
6,0 m. Slussen är kombinerad med
en dubbelarmad konsolklaffbro på
12,5 m:s fri höjd över
medelvattenytan, avsedd för gatu- och
spårvägstrafik till s. om
Skanstull belägna samhällen. För
inledande av västra stambanan till
Stockholm är f. n. en högbro över
Årstaviken vid Årsta holmar
under utförande. Bron bygges för en
fri genomfartshöjd av 26 m. samt
kommer att förses med ett rörligt
spann, så att högmastade fartyg
skola kunna passera kanalen.
Sedan denna nya bro färdigbyggts,
kommer den nuvarande
järnvägslinjen på bank över
Liljeholms-viken för västra stambanan att
slopas. Jfr Mälaren och karta
till Stockholm.

Hammare. Fys. Se I n d u k
-torium. — Tekn. Dels enkla med
skaft försedda
handhammare och släggor, dels
maskindrivna H., vilka indelas i
lyfthammare och parallellhammare.
— Lyfthammare bestå av en H.
med skaft, vilKen lyftes och
släppes mot ett städ. H. vrider
sig omkring en, vinkelrätt mot
skaftet fästad, horisontal axel.
Dylika H., vilka numera sällan
äro i bruk, drivas vanl. direkt
med vattenkraft. En sådan är
mumlingshammaren, som
an

vändes för hopslagning av
smältor vid härdsmidet.
Hammarblockets främre del är utbildad
till en nos, som lyftes av kuggar
på vattenh julsaxeln
(”noshammare”). Vikt 3—6 ton,
erforderlig drivkraft intill 50 HK,
slaghöjd 500—600 mm. med intill
60 slag per min. — R ä c k h a m
-m a r e 1.
stångjärnshammare användes förr vid järnets
uträckning till stångjärn. De voro
lättare än de föregående och
vanl. utförda som
”skafthammare”, d. v. s. lyftes av
vattenhjuls-axelns kuggar vid en lämplig
punkt på skaftet. Slaghöjden,
intill 600 mm., reglerades med ett
ovanför blocket befintligt, fj
ådrande trästycke, s. k. tryckare.
Slagantal upp till 100 per min.
—- Ännu lättare voro
manufaktur- och k n i p p h a m
-r a r n a, ofta utförda som
”stjärthammare”, i det att skaftet var
förlängt på andra sidan axeln
till en stjärt, som nedtrycktes
mot ett litet extra städ. De minsta
H., spikhamrarna vägde 5—6
kg., deras slaghöjd var något
tiotal cm. och slagantal över 300 per
min. — Numera användas nästan
uteslutande paraUellhammare. De
kännetecknas av att det av gejder
1. annan anordning styrda blocket
rör sig i vertikal led genom
parallellförflyttning. Ånghammare

Räckhammare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free