Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs högskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Göteborgs och Bohus län—Göteborgs-Posten
252
Götaplatsen, uppfört 1923 efter
ritningar av S. Ericsson och. A.
Bjerke, inrymmer
konstsamlingarna, vilkas tyngdpunkt faller
inom modern svensk konst. På
senaste tid ha dock betydande
förvärv av äldre svensk och utländsk
konst gjorts. En särskild
avdelning utgör det med museet
införlivade Fürstenbergska galleriet
(se Fürstenberg).
Göteborgs och Bohus län
omfattar Bohuslän, Göteborgs stad
samt Askims, Sävedals och östra
Hisings hdr av Västergötland.
5,047 kvkm., därav 4,896 kvkm.
land. Folkmängd (1923) 435,940,
därav 211,480 mankön. I städerna
bodde 268,560 1. 61,7 % av länets
inv. G. indelas judiciellt i 5
domsagor och 9 tingslag, lydande
under Göta hovrätt, och
administrativt i 5 fögderier och 21
lands-fiskalsdistrikt. 7 städer
(Göteborg, Mölndal, Kungälv,
Marstrand, Lysekil, Uddevalla och
Strömstad) och 40
municipal-samhällen. Av arealen upptogos
1920 1,530 har av trädgård,
105,390 har av åker, 10,150 har
av naturlig äng. Den odlade
jorden utgjorde 21,5 % av hela
landarealen. Skörden utgjorde 1922
5,450 ton vete, 14,420 ton råg,
3,060 ton korn, 43,540 ton havre,
6,040 ton blandsäd, 3,550 ton
baljväxter, 49,110 ton potatis,
35,890 ton foderrotfrukter och
109,840 ton hö. Kreatursstocken
utgjorde 1919 25,600 hästar,
77,300 nötkreatur, 42,100 får,
23,400 svin och 300,000 höns.
Skogen upptog 1920 214,780 har 1.
44,3 % av hela landarealen.
Fisket gav 1922 35,600 ton. Av
jordbruk, skogsbruk och fiske levde
1910 28 % av befolkningen, av
industrin 41 %. Viktigast är
metallindustrin med 112
arbetsställen. och 5,474 arbetare (1922),
därnäst textilindustrin (95
arbetsställen, 8,672 arbetare),
pappersindustrin (79 arbetsställen,
3,142 arbetare) samt jord- och
stenindustrin (97 arbetsställen,
3,162 arbetare). De allm. vägarna
hade 1922 en längd av 1,725 km.
Järnvägarna hade i slutet av 1923
en längd av 337 km., därav
statens 210 km., enskilda
normalspå-riga 102 km. och enskilda
smalspåriga 25 km. Järnvägslinjer,
som beröra G., äro
statsbanelin-jerna Strömstad—Göteborg,
Katrineholm—Göteborg och
Göteborg—Malmö samt de enskilda
järnvägarna Göteborg—Särö
järnväg, Bergslagernas järnväg,
Göteborg—-Borås järnväg,
Västergötland—Göteborgs järnväg,
Lysekils järnväg, Uddevalla—
Lelångens järnväg och Uddevalla
•—Vänersborg—Herrljunga
järnväg. G. har den största
handelsflottan av alla svenska län. 1922
voro 300 ångfartyg om 399,500
bruttoton, 43 motorfartyg om
69,326 bruttoton, 258 segelfartyg
med hjälpmaskin om 16,879
bruttoton och 186 andra segelfartyg
om 28,036 bruttoton
hemmahörande i G.
Göteborgs och Bohus läns
folkhögskola, grundad 1875 å
Betala, Partilies skn, nu i
Greb-bestad, omfattar manlig
vinterkurs, kvinnlig sommarkurs samt
husmoderskurs.
Göteborgs och Bohus läns
havsfiskeförening, stiftad 1908,
verkar för bohuslänska
havsfiskets främjande. Utger årlig
redogörelse med översikt över
bohuslänska havsfisket.
Göteborgs pappersbruks
a. b., grundat 1889, äger
pappersbruk i Backa skn, Göteb. 1.
Göteborgs-Posten, 1859
grundad daglig tidning i Göteborg,
sedan 1904 under redaktion av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
