Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnasium - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Gymnastik
172
Manlig svensk gymnastiktrupp. (K. F. U. M:s gymnastikavdelning, Stockholm.)
slutet av medeltiden och i
Tyskland i anslutning till
reformato-ternas verksamhet. Det älusta
svenska G. grundades 1623 i
Västerås och efterföljdes av
Strängnäs (1626), Linköpings (1627)
m. fl. De äldre G. hade till
uppgift att utbilda präster och
ämbetsmän, varför undervisningens
tyngdpunkt var förlagd till de
klassiska studierna och teologin.
De uppgingo 1849 som högre
avdelning i elementarläroverken
(sedermera benämnda allmänna
läroverk). Genom
läroverksreformen 1904 blev G. benämning
på de högre allmänna läroverkens
högre avdelning, som omfattar 4
årsklasser (ringar) och avslutas
med studentexamen (förr
mogenhetsexamen). Vid några enskilda
läroverk äro inrättade
3—4-klas-siga G., i vissa fall utrustade med
dimissionsrätt. — K o m
muna 1 a G. ha i vissa städer
inrättats som påbyggnad dels på av
staten inrättade realskolor 1.
kommunala mellanskolor dels på
vissa högre allmänna läroverk
(Ystad, Hudiksvall) med endast
en linje. Se vid. Rikets
allmänna läroverk. — Om
tekniskt G., se Teknisk un-
dervisning. — Handel
s-gymnasium, se Handel
s-undervisning.
Gymnastik (härledning jfr
Gymnasium sp. 170),
utförande av systematiskt ordnade
kroppsrörelser, avpassade efter
organismens behov. G. avser att,
så långt anlag och
kroppsutveckling medge, utveckla och
vidmakthålla kroppens styrka, smidighet
och skönhet. Rätt utövad är G.
ett medel för bibehållande av
kroppslig och andlig hälsa. Ett
viktigt komplement till G. är
numera idrotten. — Hos samtliga
forntidens kulturfolk spåras i
högre 1. lägre grad insikten om
kroppsövningars betydelse. I
antikens Grekland fick G. en
ofantlig betydelse ss.
uppfostringsmedel (jfr Gymnasium). Den
moderna allmänna idrotten är i
väsentlig grad ett återupptagande
av den grekiska G. Under
medeltiden råkade antikens kroppsvård
i glömska. I nyare tid riktades
uppmärksamheten på betydelsen
av rationell kroppsutbildning
förnämligast av J. J. Rousseau i
hans uppfostringsroman Émile.
Rousseaus idéer buro först frukt
i Tyskland, där J. B. Basedow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
