Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Gustavsfors fabrikers a. b.—Guttation
156
Gustavsfors fabrikers a. b.,
Skåpafors, grundat 1873, äger
pappersbruk, sågverk och hyvleri
vid Skåpafors i Laxarby skn,
sulfatfabrik vid Gustavsfors i
Torrskogs skn samt träsliperi vid
Krokfors i Vårviks skn, alla i
Älvsb. 1.
Gustavs skål, se Folksång.
Gustav Vasa, församling i
Stockholm, pastorat i Uppsala
stift. 21,885 inv. Avsöndrades
1906 från A d o 1 f F r e d r i k (se
d. o.). — Inom G. ligger
Sabbats-bergs ålderdomshem, till 1910
egen församling, fortfarande med
egen kyrka och egen pastor. —
Kyrkan, en centralbyggnad i
barockstil efter ritningar av A.
Lindegren, invigdes 1906.
Kyrkans förnämsta prydnad är den
av Burchardt Precht för Uppsala
domkyrka 1731 utförda men vid
den senaste restaureringen
därifrån avlägsnade altaruppsatsen.
I kyrkan har 1924 inretts ett
columbarium för begravning av
personer, som undergått
eldbe-gängelse.
Gusum, mässingsbruk i
Ringarums skn, österg. 1., vid
Gusums-ån, en biflod till Söderköpingsån.
Bruket, som anlades på 1600-t.,
tillverkar mässingsmanufaktur.
Äg. Gusums bruks- och fabriks
a. b., grundat 1874.
Gutalagen, se
Landskapslagar.
Gutar, se Gotland.
Gutasagan, benämning på en
till Gutalagen fogad medeltida
uppteckning av gutarnas
sago-historia. G. behandlar gutarnas
mytiska härstamning, utvandring
från Gotland och kristnande.
Gutenberg [go’-], J oh ann,
f. omkr. 1397, d. 1468, se
Boktryckarkonst sp. 213—14.
Gutenhof, se G o 11 a n d sp.
1402.
Gu’tjkov, Aleks andr I
va-novitj, f. 1862, rysk politiker.
G. blev en av ledarna för
okto-bristerna och spelade (från 1907)
en betydande roll i tredje duman,
vars talman han var mars 1910—
mars 1911. 1913 led. av riksrådet,
var G. krigsminister mars—maj
1917. Efter bolsjevikrevolutionen
landsflyktig.
Gutnalia, se Rom a.
Gutnaltinget, se Gotland
sp. 1402.
Guts-Muths [go’tsmots],
Jo-hann Christoph
Friedrich, f. 1759, d. 1839, tysk
pedagog, banbrytare för gymnastiken
inom Tysklands skolvärld (se
Gymnastik sp. 173).
Gu’tta ca’vat la’pidem (i
hexameter gu’tta cava’t
lapi-de’m), lat., ”droppen urholkar
klippan” (ihärdighet övervinner
varje svårighet), ett ofta använt
citat från Ovidius. Ss.
fortsättning citeras vanl. Giordano
Brunos uttryck non vi, sed sae’pe
ca-de’ndo, ”icke genom sin kraft,
utan genom att ständigt falla”.
Guttaperka, den intorkade
mjölksaften av Pala’quium- och
Paye’na-arter (fam. Sapota’ceae),
tropiska träd, hemmahörande i
indo-malajiska området. G. består
av kautsjukliknande kolväten (se
K a u t s j u k) jämte hartser. G.
är ett läderartat, böjligt, föga
elastiskt ämne, som mjuknar och
blir plastiskt vid 60°. G. är lösligt
i kolsvavla, kloroform,
koltetra-klorid och bensin, angripes ej av
syror med undantag av stark
svavel- och salpetersyra. G.
användes som elektriskt
isolations-ämne, till maskinremmar,
apparater o. d.
Guttatio’n (av lat. gu’tta.
droppe), avsöndring av
vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
