Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav, Gustaf, svenska konungar - 2. Gustav II Adolf - 3. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Gustav
142
Breitenfeld 1631 och beträffande
Syd-Tyskland genom bayerska
fälttåget 1632, medan det
beträffande de habsburgska
arvländerna icke hann förverkligas. Längre
fram skymtar ss. mål ett ”Corpus
evangelicorum” (se Corpus)
under Sveriges ledning till
protestantismens tryggande. G.
lyckades småningom bygga upp ett
system av bundsförvanter och
samtidigt hålla den agressiva franska
politiken vid Rhen stången. Han
sökte behärska flodlinjerna och
trygga reträttlinjen mot
Östersjön genom en kedja av
garnisoner. Ss. taktiker uppträdde G.
med en ny krigskonst, som bestod
i härens lättare beväpning,
omläggning av vapenslagen, så att
tyngdpunkten kom att ligga på
musketerarna och det lätta
fält-artilleriet, samt härens
uppställning i smärre och rörligare
enheter. I ett ögonblick, då Europas
framtid i hög grad syntes bero av
G:s planer och framgångar,
stupade han vid Lützen. Hans verk
fortsattes, om ock delvis i
begränsad omfattning, av talrika
medhjälpare och lärjungar, främst
Axel Oxenstierna. — Efter att ha
avstått från sin ungdomskärlek
Ebba Brahe förmäldes G. 1620
med Maria Eleonora av
Branden-burg, med vilken han hade dottern
Kristina. Han begrovs i
Riddar-holmskyrkan. — 3. G. III, f. 24
jan. 1746, d. 29 mars 1792, son till
Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika
av Preussen. Han visade
brådmo-genhet och rika anlag och fick
genom en ensidigt estetisk och
litterär uppfostran enl. franska
upplysningens idéer under ledning av
K. G. Tessin, O. v. Dalin, K.
Scheffer m. fl. mera sinne för det
lysande än det gedigna och en
utpräglad böjelse för det teatraliska.
Då G. efter statskuppen 1756
Gustav III. Pastell av L. Paseh d. y.
(Konstakademin.)
fick uppfostrare, som voro
föräldrarnas politiska motståndare,
råkade han i en ömtålig ställning,
varav man härlett hans böjelse
för förställning. G. framträdde
första gången offentligt 1768
under konflikten mellan fadern och
mössorna och framstod ss. ledare
för hovpartiet. Under ett besök i
Paris 1771 knöt han förbindelser,
och i enlighet med då mottagna
råd sökte han efter sin
tronbe-stigning s. å. ehuru förgäves
skapa en försoning (”komposition”)
mellan hattar och mössor. Den i
stället framträdande skärpningen
i partistriderna gav honom
emellertid en chans, varav han
skickligt begagnade sig. Med en liten
krets, företrädesvis unga
officerare, planlade han militärkupper i
olika delar av landet. Då planen
emellertid höll på att röjas, måste
G. improvisera en kupp i Sthlm
19 aug. 1772. Han vann först
garnisonen på sm sida och hälsades
efter några timmar ss. triumfator
av hela stadsbefolkningen. 21 aug.
biföll riksdagen utan motstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
