Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunrum ... - Gustafson, Gabriel - Gustafsson - 1. Rikard Gustafsson - 2. Fridolf Wladimir Gustafsson - 3. Gustaf Gustafsson - Gustav - 1. Gustav l. Gustavs, socken i Kopparb. l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Gurko—Gustav
132
Gu’rko. 1- losif V1 a d i m i
-r o v i t j G., f. 1828, d. 1901, rysk
generalfältmarskalk, berömd för
sina snabba och skickliga
operationer i rysk-turkiska kriget 1877
—78. — 2. Vasilij
losifo-vit j G., f. 1864, den föreg:s son,
rysk general. Efter att ha fört
armé 1916 i Wolyn, blev G.
nov. 1916 generalstabschef efter
Aleksejev. En tid efter
revolutionen 1917 var G. högste
befälhavare över de ryska arméerna men
entledigades av Kerenskij på
grund av sitt självständiga
uppträdande. Efter en tids fängelse
lämnade G. Ryssland. Han har
utgivit memoarer från åren 1914
—17.
Gurkröta, se Gurka.
Gurkväxter, se C u c u r b i t
a-c e a e.
Gurkört, se B o r r a g i n a •
c e a e.
Gurlitt [go’r-]. 1. Cornelius
G., f. 1820, d. 1901, tysk
tonsättare; skrev bl. a.
orkesterverk, kammarmusik samt stycken
för piano, däribland flera kända
studieverk. — 2. Cornelius
G., f. 1850, tysk konsthistoriker,
prof, vid tekn. högskolan i
Dresden 1893—1920. G. har
huvudsaki. ägnat sig åt
arkitekturhistoria. Bland hans arbeten
märkes Geschichte des Barockstils,
des Rokoko und des Klassizismus
(1886—89).
Gurlt [gorlt], Julius, f.
1825, d. 1899, tysk kirurg, utgav
arbeten huvudsaki. i krigskirurgi
och kirurgins historia (bl. a.
Geschichte der Chirurgie, 3 bd
1898).
Gurre, medeltidsborg vid
Gur-re Sö i n. Själland, Danmark, trol.
anlagd på 1300-t., numera ruin,
bekant som Valdemar Atterdags
älsklingsuppehåll och skådeplats
för den ofta poetiskt behandlade
sägnen om konungens kärlek till
Tove.
Gu’ru, sanskr., ”tungt
vägande”, i Indien titel framför allt
för en andlig ledare 1. biktfader
inom någon sekt.
Guskning, se Papper.
Gusselhyttan, masugn i
Lindes skn, Örebro 1., anlagd 1540,
tidigare bergsmanshytta.
Gusta, se B r u n f 1 o.
Gustafson, Gabriel, f. 1853,
d. 1915, arkeolog, 1889
konservator vid Bergens Museum, 1900
prof, i Kristiania. Såväl i Sverige
som Norge företog G. ett stort
antal undersökningar, bland vilka
den märkligaste är utgrävningen
av Osebergfyndet (se d. o.). Bland
hans utgivna skrifter märkes
särskilt ett större, populärt lagt
arbete, Norges oldtid,
mindes-mærker og oldsager (1906).
Gustafsson. 1. R i k a r d G., f.
1840, d. 1918, skriftställare,
uppsatte och utgav 1869—1919
tidningen Kasper. G. författade fyra
med bifall mottagna samlingar
Sagor (1874—77). — 2. Fridolf
W 1 a d i m i r G., f. 1853, d. 1924,
finländsk klassisk filolog, prof, i
romersk litteratur i Helsingfors
1882—1920, behandlade i ett
flertal arbeten textkritiska och
ety-mologiska spörsmål samt
allmänna litterära uppgifter. G. ägnade
även de svenska
bildningssträ-vandena i Finland ett
betydelsefullt arbete. — 3. Gustaf G., f.
1865, tidningsman,
huvudredaktör för Stockholms Dagblad 1913
—17, redaktör för och
huvuddelägare i Östergötlands Dagblad
sedan 1916, har inom skilda
presssammanslutningar beklätt en
mängd förtroendeposter och är
bl. a. sedan 1924 ordf, i Svenska
Tidningsutgivareföreningen.
Gustav. 1- G. 1. Gustavs,
socken i Kopparb. L, pastorat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
