Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullspång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Gulsporre—Gummiflöde
124
Stam av gummiacacia med klump av
avsöndrat gummi.
Gulsporre, se Linaria.
Gulträ, gulholts 1.
gammal fusti’k, veden av
Chloro’-phora tincto’ria (fam.
Mora’-ceae), ett i tropiska Amerika
hemmahörande träd. Användes
till gulfärgning.
Gulärla, se Ärlor.
Gumlösa, socken i Kristianst.
1., jämte Sörby pastorat i Lunds
stift. 660 inv. — Kyrkan, invigd
1191, är den äldsta kända
tegelkyrkan i Sverige. Efter en svår
brand 1904 har den restaurerats.
Gu’mma, svulst av
granula-tionsvävnad vid syfilis’
senstadium.
Gumme’rus. 1. Henrik
Johan G., f. 1774, d. 1836, präst,
1808 adjunkt på Åland, där han
jämte E. Arén (se d. o.) ledde
folkresningen mot ryssarna. — 2.
Jaakko G., f. 1870, finländsk
kyrkohistoriker, prof, i
Helsingfors 1900, biskop i Borgå 1920
och, sedan denna stad blivit säte
för det svenska stiftet (jfr
Finland sp. 1600), i
Tammerfors 1923. Har bl. a. utgivit en i
svenska skolor använd Lärobok i
kyrkohistoria (5:e uppl. 1922).
Gummesson, Per, f. 1858,
målare, har företrädesvis skildrat
idylliska skånska landskapsmotiv
och gårdsinteriörer.
Gummi, gemensam benämning
på ett antal från växtriket
här
stammande, genomskinliga,
amor-fa ämnen, som lösas 1. svälla i
vatten men äro olösliga i
alkohol. G. utsipprar vanl. ur
stammen, antingen efter insnitt 1.
genom naturliga öppningar. —
Arabiskt G. (Gu’mmi
ara’bi-cum) erhålles liksom
sene-galgummi av Aca’cia Se’negal
och innehåller som
huvudbeståndsdel arab i’n 1.
arabi’ n s y r a, ett svagt surt ämne,
som bildar saltartade
metallföreningar. Genom utspädda syror
spjälkas ar abin i pentoser,
hexo-ser och gummisyror. Salpetersyra
oxiderar hexoserna till
slemsyra. Genom upphettning
övergår arabin till c e r a s i’ n, som
utgör huvudbeståndsdelen i
löv-trädsgummi. :— Sämre
gummiarter erhållas av andra
Acacia-arter. — Feroniagummi
erhålles av Fero’nia elepha’ntum
(fam. Ruta’ceae) från Ostindien.
— D r a g a’ n t erhålles av flera
Astra’galus-axt&r i v. Asien och
Grekland samt av Stercu’lia
tra-gaca’ntha (fam. 8terculia’ceae)
i tropiska Afrika (afrikansk
dra-gant). B as s o’r agum m i
erhålles av kvitten. Dragant och
bassoragummi innehålla b a s
-s o r i’ n, ett i vatten svårlösligt
men starkt svällande ämne, som
vid hydrolys ger galaktos och
arabinos samt vid oxidation
slemsyra. — G. erhålles även av
Pru’nus-arter. — Jfr B a 1 a t a,
Guttaperka, Kautsjuk,
Växtslem.
Gummifabrikation, se
Kautsjuk.
Gummiflöde, utgjutning av
gummi i stor mängd hos fruktträd
med stenfrukt (Pru’nus-ar ter),
orsakas av felaktig plantering,
olämplig jord, frostskada, stark
beskärning, åverkan, svamp- 1.
insekt angrepp. Motarbetas
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
