Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grästorp—Tuns järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Grävsnäs—Grönblad
56
Grävmaskin. Paternosterverk.
förflyttas i schakten. Förutom
maskineriet består det av en
höj-och sänkbar arm samt en i denna
arm medelst ett kugghjul
skjut-bar kuggstång, vars ena ände är
försedd med en skopa. Skopans
botten utgöres av ett vridbart
lock, som vid grävningen är
slutet och öppnas, när innehållet
skall tömmas. I lösare jordarter
användes
paternosterver-ket (elevatorn, fig. 2), som
består av ett maskineri samt en
ändlös, med ett flertal skopor
försedd kedja, monterad mellan
tvenne valsar. Vid kedjans rotation
skrapa skoporna mot marken och
fyllas med jordmassa, för att
sedan tömmas, då de passera högsta
punkten. I mycket lösa
jordarter, ss. lera och grus, kan en
g r i p s k o p a användas. Denna
består av två sektorformade
halvor, som nedtryckas i
jordmassorna och sedan slutas vid
uppdragningen. För bekväm
manövrering av gripskopan är den
monterad på ett flyttbart
kranmaskineri. Vid schaktning kan man
även använda sprutverk, som
består av en vattenspruta, vars
stråle är så kraftig, att
jordmassorna lösryckas och
borttrans-porteras av vattnet. Jfr M u d
-d e r v e r k.
Grävsnäs, gods i Erska skn,
Älvsb. 1., bildades vid mitten av
1500-t, av Leijonhufvud,
G:s äldsta befästa slott omtalas
ett par gånger i krigshistorien.
G. brann 1634, 1734, 1834 och är
nu en ruin.
Grävsvin, se Grävling.
Grödinge, socken i Sthlms L,
pastorat i Strängnäs stift. 1,780
inv. — Medeltida gråstenskyrka,
varifrån till Stat. hist. mus.
kommit en märklig vävnad från äldre
medeltid, dubbelvävnad av blått
och vitt ylle (se F i n n v ä v),
svenskt arbete.
Gröe, svenskt namn på gräs av
släktena Po’a och Glyce’ria.
Grönahög, socken i Älvsb. L,
jämte Gällstad och S. Säm
pastorat i Göteborgs stift. 520 inv.
Grönalger, se
Chlorophy-c e a e och Conjugatae.
Gröna Lund, på 1700-t. ett
genom Bellman berömt utvärdshus
vid Sthlm, beläget i den ännu
bevarade mjölnargården i
Djurgårdsstaden. Invid G. ligger
numera Gröna Lunds Tivoli.
Gröna mandlar, se P i s t a
-c i a.
Gröna ön, namn på Irland.
Grönbech [-ekk], Vilhelm,
f. 1873, dansk språkforskare och
religionshistoriker, prof, i
Köpenhamn 1915. G:s största och mest
betydande arbete är Vor Folkeæt i
Oldtiden (4 dir, 1909—12). Bland
hans övriga skrifter märkes den
även till sv. översatta Religiöse
Strömninger i det 19. Aarh.
(1922).
Grönbena, se Snäppor.
Grönblad, Carl, f. 1866, bib-
Grödingevävnaden. Detalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
