Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grotte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
de Groux—Grundfond
8
om Pyrenéerna, den ullhåriga
noshörningen, mammut, ren,
vildhäst, björn, getter och vildboskap.
Man ville sannolikt genom
bilderna magiskt binda jaktdjuren
och därigenom säkerställa
jaktlyckan. Konstnärligt intaga
djurbilderna en utomordentligt hög
ställning genom den storartade
naturalism, varmed särskilt
rörelsen återgivits. De mest bekanta
G. finnas i Altamiragrottan i
Spanien och grottan
Font-de-Gaume (se ill. till
Bildhuggar-konst sp. 1490) i Frankrike.
de Groux [do gro], Charles,
f. 1825, d. 1870, belgisk målare.
Påverkad av Courbets realism,
upptog han ämnen ur arbetarnas
och de fattigas liv.
Grovare, socken i Älvsb. 1.,
jämte Södra Ving, Härna och
Fänneslunda pastorat i Skara
stift. 205 inv.
Grubbe. 1. L a r s G., f. 1600, d.
1642, statssekreterare, överste.
Åtföljde Axel Oxenstierna till
Tyskland och anförtroddes under
förmyndarregeringen flera
viktiga diplomatiska värv. Adlad
1629, antog han namnet G., ehuru
han eg. tillhörde ätten
Stiern-felt. G. stupade i 2: a slaget vid
Breitenfeld. — 2. Samuel G.,
f. 1786, d. 1853, filosof, prof, i
Uppsala 1813—40, statsråd 1840
•—44, led. av Sv. akad. 1830. G.
utgick i sin spekulation från
Schelling men sökte snart
särskilt genom studiet av Jacobi
utveckla den schellingska
idealismen från panteism till teism.
Resultatet blev en
personlighets-idealism, som i Gud ser ett över
rum och tid upphöjt, absolut
förnuftigt och självmedvetet väsen,
vilket ss. sina eviga idéer 1.
tankar bär inom sig ändliga
personligheter. Vad som för människan
ter sig som en verklighet i rum
och tid är blott en företeelse 1.
ett fenomen för hennes av
ändlighetens skrankor beroende
medvetande. G:s föreläsningar utgåvos
av A. Nyblæus och R. Gei jer
under titeln Samuel Grubbes
filosofiska skrifter i urval (7 bd, 1876
—84).
Grubber, se Alvluckrare.
Grude, socken i Älvsb. 1.,
jämte Södra Björke, Vesene,
Jäll-by och Hudene pastorat i Skara
stift. 360 inv.
Grums. 1. Härad i Värml. 1.,
omfattande socknarna Kor,
Segerstad, Grums, Borgvik och Ed.
— 2. Socken i Värml. 1., pastorat
i Karlstads stift. 2,880 inv.
Grumsf jorden, se B o r g v i k.
Grund. Fil. Allt det, varav
något är beroende till sin tillvaro
1. beskaffenhet ss. G:s följd. Då
ett förhållande mellan G. och
följd hänför sig till
sammanhanget mellan våra kunskaper,
betecknas med G. ett omdöme, av
vars sanning ett annat omdömes
sanning kan inses, och vi tala i
sådana fall om en
kunskaps-grund, princi’pium cognosce’ndi.
Gäller åter sambandet mellan G.
och följd ett förhållande mellan
kunskapsföremålen 1. tingen
själva, betecknas G. ss.
tillvarelse- 1. r e al gr u nd,
prin-ci’pium esse’ndi. — Sjöv. De delar
av sjöbottnen, som ligga på
mindre djup under vattenytan än
12 m. Jfr ill. till Karta samt
U t p r i c k n i n g.
Grundbas, detsamma som
generalbas (se d. o.).
Grundbok, fastighetsbok (se
Fastighet sp. 1437).
Grundenheter, se Absoluta
måttsystemet.
Grundfond 1.
grundkapital, det kapital, som skall
utgöra det fasta ekonomiska
underlaget för ett affärsföretag. I
ak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
