Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1529
Grekland
1530
tes på Samos (se d. o.), och
gjorde sig som, denne ryktbara genom
att gynna konst, försköna sin stad
och ordna stora folkfester i deras
rikare, klassiska form (se
Dio-nysos, Panatenaierna).
De grekiska städernas rikedom
under denna tid berodde bl. a. av
den fria handeln. Deras välstånd
och grunden för tyrannernas
politik hotades därför av det väldiga
persiska riket, som bildades vid
500-t:s mitt och snart underlade
sig hela främre Asien. Det halvt
helleniserade Lydien i Mindre
Asien erövrades av Persien 546,
och grekiska städer på Mindre
Asiens kust bragtes under olika
former i persiskt beroende.
Tyrannernas självständiga
handelspolitik hämmades på många sätt.
Detta bidrog till tyranndömets
störtande iG:s städer, medan det
i den västgrekiska världen
(Sicilien—s. Italien) bestod och på
många håll utvecklades. Så i
Gela, vars tyrann Gelon
underlade sig Syrakusa 485, och
ty-ranndömet i Akragas under
Teron. — I Aten infördes
republikansk demokratisk ordning 510.
De gamla släktfylena ersattes av
tio efter boplats ordnade fylen
(dessa voro även häravdelningar
och ur varje fyle utsågs en s t r a
-teg); dels genom ett råd (”de
femhundrades”), dels genom
folkförsamlingen fick folket som
helhet större inflytande.
Regentäm-betet (arkonterna) och adelns
råd (Areopagen) bestodo, men
med efter hand inskränkt makt.
För friheten farliga medborgare
kunde genom omröstning förvisas
(se Ostrakism). Medan
Korint och Kalkis gingo tillbaka,
framstod Aten omkr. 500 som en
ledande stat; dess närmaste
kon
kurrent blev nu Egina (se d. o.).
På Peloponnesos fick Sparta
överhand över Argos. — Emellertid
hade det persiska överväldet över
Mindre Asien blivit alltmer
tryckande, och år 500 gjorde de
grekiska städerna därstädes uppror
under ledning av Miletos.
Härmed började de långvariga per ser
-krigen, vilka först avslutades
449. Från fastlandet bistodo Aten
och Eretria de kämpande
städerna med ett fåtal skepp. Perserna
segrade fullständigt vid Miletos
494. Därmed upphörde
mindre-asiatiska grekernas frihet och
kulturella ledarskap. Delvis som
hämnd mot Aten och Eretria
fortsatte perserkonungen Dareios sin
aktiva politik vid Egeiska havet.
490 sände Dareios en flotta från
Mindre Asien först till Eretria,
som ödelädes, och därefter mot
Aten. Flottan landade vid
Maraton i n. Ättika, varest den
persiska landstigningshären blev
slagen av atenarna under ledning
av Miltiades. Flottan återvände
efter ett misslyckat försök att nå
Aten, innan atenska hären hunnit
komma tillbaka till staden. I Aten
genomdrev statsmannen
Temi-stokles under de därpå följande
åren till Greklands räddning ett
flottbygge. 481—480 företog
Dareios’ son, Xerxes, runt Egeiska
havets nordkust ett nytt tåg mot
Hellas. Sparta och Aten, biträdda
av ett flertal städer, upptogo
försvaret mot övermakten. Grekernas
första försvar slin jer i Tessalien
uppgåvos omedelbart. Vid
Termo-pylai blev Spartas konung
Leoni-das efter hjältemodigt försvar
besegrad. En strid mellan flottorna
blev oavgjord. Grekerna drogo
sig tillbaka till en ny
försvars-linje på Korintiska näset (Ist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
