Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravarne och Bäckevik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1461
Gravarne och Bäckevik—Gravering
1462
.svagt uppåtböjd näbb samt
näbbnageln smalare än näbbspetsen.
Hanen i vårdräkt: huvud och
halsens övre del svarta,
grönglän-sande, framrygg och krävtrakt
rödbruna, svarta skulderfjädrar,
grön, ovan av ett brett rött band
begränsad vingspegel, brunsvart
längsband utefter buken, f. ö.
huvudsaki. vit. En knöl vid
näbbroten. Honan saknar näbbknöl
och har mindre klara färger.
Europas kuster, Central-Asien.
Häckar, vanl. i gångar, som
grävas i marken, vid Sveriges
havskuster, dock sällsynt n. om
Kalmar. Ägg 12—15, vita.
Flyttfågel. Fridlyst.
Gravarne och Bäckevik,
mu-nicipalsamhälle i Kungshamns
skn, Göteb. 1., fiskläge. 1,650 inv.
— Gravarne har fått sitt namn
efter den kyrkogård, som här
anlagts för jordande av ilandflutna
lik av skeppsbrutna.
Gravatio’nsbevis (se
Gravera), ett av vederbörande
domare utfärdat officiellt intyg
rörande de inteckningar, som
besvära en fastighet, tomträtt 1.
vattenfallsrätt. Närmare
bestämmelser beträffande utfärdande av
G. finnas i en Kungl. kung, av 25
febr. 1921. Ang. G. rörande
inteckningar i fartyg stadgas i en
Kungl. kung, av 30 sept. 1921.
Gravbrev, skriftlig handling,
varigenom vederbörande
myndighet på viss tid 1. för alltid
upplåter rätten till viss gravplats
åt viss person och hans
rättsinnehavare. Närmare
bestämmelser finnas i lag av 24 mars 1916.
Gra’ve, ital., i musikstycken
angivande ett tungt, högtidligt
föredrag. Jfr Grav.
Gravelines [gravli’nn], liten
hamnstad i dep. Nord, Frankrike,
bekant genom Egmonts (se d. o.)
seger där 1558.
Gravelotte [gravlå’tt], by i
dep. Moselle, Frankrike, v. om
Metz. På en sträcka från S:t
Privat n.v. om Metz över G. till
Mars-la-Tour v. om G.
utkämpades 18 aug. 1870 det blodigaste
slaget i fransk-tyska kriget.
Franska Rhenarmén under
Ba-zaine uppgav sina ställningar och
inneslöt sig i Metz.
Gravendalsverken, ett antal
bruksegendomar (Annefors,
Fred-riksberg, Gravendal, Strömsdal,
Tyfors, Ulriksberg m. fl.) i
Sävs-näs skn, Kopparb. 1.
Järnhanteringen vid G. är numera nedlagd,
men tillverkning av
pappersmassa sker vid Fredriksbergs
sulfit-och sulfatfabrik. G. ägas av
Wargöns a. b. och förvaltas av
Hellefors bruks a. b.
’sGravenhage [-[schrafenha’-che],-] {+[schrafenha’-
che],+} se H a a g.
Gra’venstein [-sjtajn], se
Äppleträd.
Grave’ra. 1- (av lat. grava’re,
besvära, trycka), göra skyldig;
belasta (om intecknad skuld). —
Graverande, försvårande. —
2. (av fr. graver, rista), se
Graver i n g.
Grave’ring kallas konsten att
med skärande verktyg, vanl.
sticklar och mejslar, åstadkomma
ornament, bokstäver 1. bilder i
sten, metall, ben, glas o. a.
Framför allt spelar G. stor roll inom
guldsmedskonsten (se d. o.) och
grafiken (se d. o.). Man skiljer
mellan olika slags G.: s 1 ä t g r
a-vering (linjer och punkter
stickas upp i den i övrigt orörda
ytan, t. ex. namnplåtar,
koppqr-och stålstick) ; st ämpelgr a
-v e r i n g (botten kring bildytan
graveras bort, t. ex.
brännstämplar, metall- och träsnitt) ; r e
-liefgravering, som ock
kallats ”den lilla skulpturen”
(smycken samt stansar för mynt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
