Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1441
Gran—Granada
1442
därigenom kronan dess spetsiga
form. Många granformer med
avvikande förgrening äro kända, ss.
o r m g r a n (var. virga’ta) med
få men grova grenar, som nästan
sakna smågrenar. De mogna
kottarna hänga med spetsen nedåt
och släppa därigenom ut de
vingade fröna, som spridas av
vinden, samt avfalla senare
hel a. Frösättningen är rikligast
vart 4:e år. Fröet mognar i okt.
1. nov. Granbestånd föryngras
bäst genom blädning 1.
kalavverkning med därpå följande sådd 1.
utsättande av plantor. Gallring
skall företas tidigt och ofta
upprepas. — Svåra sjukdomar på G.
orsakas av parasitsvampar, ss.
tickor och honungsskivling, vilka
angripa veden, och flera
rostsvampar på kottar och barr samt
Fusa’rium på groddplantor. —
Svåraste skadedjuren äro
nunnan, barrlöss och barkborrar. —
Granved saknar tydliga
övergångar mellan splint och kärnved, är
grovfibrig, lättkluven och har
medelgott bränslevärde. Den kan i
fasthet och varaktighet ej mäta
sig med den mörkare tallveden
men lämpar sig väl till
framställning av pappersmassa. — Flera
andra Pi’cea-arter, de flesta från
Nord-Amerika, odlas i Sverige
som park- och skogsträd, ss. v i t
-gran, Pi’cea canade’nsis. Jfr
Abies, Douglasgran,
Hemlo c k g r a n.
Gran, Gerhard, f. 1856,
norsk litteraturhistoriker, prof,
i Kristiania 1900, har bl. a.
utgivit Norges Dæmring (1899), Jean
Jacques Rousseau (I—-II, 1910—
11), Henrik Ibsen (1918), Norsk
aandsliv i 100 aar (3 bd, 1915—
19) och haft stor betydelse som
universitetslärare. G. grundläde
1890 Samtiden och 1914 Edda,
Nordisk tidsskrift for littera-
Kvist med kottar av gran.
turforskning, vilka bägge
utmärkta tidskrifter han ännu
redigerar.
Gran, äldre medicinalvikt —
6,2 cg., juvelvikt = 5,1 cg. Jfr
K a r a t.
Grana’da. 1. Moriskt
vasall-konungadöme under Kastilien
1238—1492, i sin största
utsträckning omfattande prov. G.,
Almeira, Malaga m. m. —-2.
Provins i s.ö. Spanien, vid
Medelhavet. 574,000 inv. — 3.
Huvudstad i G. 2 (före 1492 i G. 1),
vid foten av Sierra Nevada och
vid Genil, en biflod till
Guadal-quivir, i utkanten av den
fruktbara, av berg omramade dalen
Vega de G. (omkr. 650 m. ö. h.).
Staden ligger på sluttningarna
av två höjder; på den ena ligger
Alhambra (se d. o.), på den andra
förstaden Albaicin, G:s äldsta och
fattigaste del med många
lämningar från den arabiska tiden, nu
bebodd av zigenare (gitanos) i
underjordiska hålor. Den
märkligaste byggnaden i det egentliga G.
är den femskeppiga katedralen,
påbörjad i gotisk stil i början av
1500-t., fullföljd i renässansstil,
med fasad från 1600-t. av Alonso
46. — Le x. IV. Tr. 28. 5. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
