Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grabbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Grabbe—Gracchus
1422
bl. a. Wagner (i musikdramat
Parsifal).
Gra’bbe, Christian, f.
1801, d. 1836, tysk författare,
skrev kraftfulla och stort anlagda
men ofta tekniskt misslyckade
dramer, de flesta med historiska
motiv (bl. a. Kaiser Friedrich
Barbarossa, 1829, sv. övers. 1833,
och Kaiser Heinrich VI, 1830).
Gra’bmann, Martin, f. 1875,
tysk filosof, prof, i Wien 1913, i
München 1918, framstår genom
sitt stora verk Die Geschichte
der scholastischen Methode
(1909) och andra betydande
arbeten vid sidan av Baeumker (se d.
o.) som vår tids främste forskare
på medeltidsskolastikens område.
Grabow, Carl, f. 1847, d.
1922, dekorationsmålare, var
1890—1910 anställd vid
Dramatiska teatern och utförde en
mängd dekorationer till såväl
denna som ett stort antal andra
svenska teatrar.
Gra’bski, W1 a d y s 1 a w, f.
1873, polsk politiker. G., som var
led. av l:a och 3:e ryska
riksdu-morna ss. representant för polska
nationaldemokraterna, har under
och efter världskriget spelat en
ledande roll inom det fria Polen.
Han har varit finansminister i
olika ministärer från 1919, var
ministerpresident juni—juli 1920
och har ss. chef för en ny regering
sedan dec. 1923 genomfört en
skatte- och finansreform (bl. a.
införande av zloty ss. myntenhet),
som på kort tid medfört en
betydande förbättring i Polens
finansiella läge.
Gra’cchus, förnäm romersk
familj av ätten Sempronius. 1.
Tiberius Sempronius G.,
d. 133 f. Kr., dotterson till Scipio
Africanus d. ä. Efter att ha
tjänat i hären i Afrika och
Spanien började G. arbeta på att
rycka den italiska befolkningen
ur det elände, vari den kommit
genom de långvariga krigen och
de rikares besittningstagande av
stats jorden. Folktribun 133,
genomdrev G. efter äldre mönster
(se Licinius) ett lagförslag,
att ingen romersk medborgare
skulle få besitta mer än 500
jugera (omkr. 125 har) statsjord,
med tillägg av 250 jugera för
vardera av två söner. All övrig
statsjord skulle återgå till staten och
utdelas i lotter om 30 jugera till
fattiga medborgare. Då en av de
andra folktribunerna uttalade sitt
veto mot förslaget, lät G. genom
ett revolutionärt folkbeslut
avsätta denne. Då G. sökte bli omvald
ss. folktribun för att kunna
fullfölja reformarbetet, blev han vid
ett tumult dödad. — 2. C a j u s
Sempronius G., d. 121 f. Kr.,
den föreg:s broder, genomdrev ss.
folktribun 123 och 122
återupptagandet av broderns avbrutna
jordreform. Småbrukarkolonier
anla-des i Syd-Italien och Kartago, en
utvandring till småstäderna från
det överbefolkade Rom
organiserades och en lag antogs om
spannmålsförsäljning till
underpris åt den lägre
huvudstadsbefolkningen. Ytterst populär
genom denna ekonomiska
intressepolitik, fick han nästan
diktatorisk makt och sökte genomföra en
allmän demokratisering av
samhället. Domarmakten
överflyttades delvis från senatorerna till
cquites (se d. o.),
penningaristokratin, varigenom
intressegemenskapen mellan dessa klasser bröts.
Folkförsamlingen
demokratiserades genom en ny
omröstningsord-ning. G:s plan att utsträcka den
romerska medborgarrätten till
alla fria invånare i Italien väckte
emellertid allmän ovilja, och han
omvaldes ej till folktribun för år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
