Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotik - Gotiska språket - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Gotiska språket—Gotland
1398
belkonsten och guldsmedskonsten
(se dessa ord). — Efter
renässansen råkade G. i vanrykte, och
först romantiken vid 1800-t :s
början gav upphov till en allmännare
uppskattning därav, yttrande sig
dels i ett vetenskapligt
utforskande av den gotiska konsten, dels i
ett tillämpande av stilen inom
modern arkitektur (jfr
Byggnadskonst sp. 868—869).
Gotiska språket tillhör den
östgermanska grenen av de
germanska språken (se vid.
Germanska språk). Man skiljer
på östgotiska och västgotiska (jfr
Goter). Av den förra äro från
gammal tid (jfr nedan) blott en
del egennamn kända; om
väst-gotiskan, sådan den levde i de n.
Donauländerna på 300-t., ha vi
däremot ett synnerligen viktigt
dokument bevarat i biskop
Wul-filas evangelieöversättning (jfr
C o d e x och W u 1 f i 1 a) samt i
andra större rester av bibliska
skrifter, åtminstone delvis
ävenledes av Wulfila, m.m. Ännu äldre
äro ett par gotiska runinskrifter,
bland vilka särskilt märkes
guldringen från Pietroaesa (i
Vala-kiet). N. T. översattes av
Wulfila från grekiskan, och denne
skapade på grundvalen av grekisk
skrift och runskriften ett gotiskt
alfabet. — För språkhistorien är
G. av utomordentlig vikt på
grund av sin ålderdomlighet.
Bland fornartade drag må
nämnas bevarandet av é, där övriga
germanska språkgrenar ha ä 1.
härur utvecklad vokal (got. jer,
år), samt av reduplicerade
verbalformer, t. ex. haihait, hette. I
vissa hänseenden är G. dock
ungdomligare än andra germanska
fornspråk, särskilt än den äldsta
urnordiskan. — Västgotiskan
talades i delar av Spanien ännu
åtminstone på 900-t. Av de vid
Svarta havet kvarstannande
(öst) goternas språk kvar levde
spillror på halvön Krim ännu in
på 1700-t.
Gotland (Gott land,
officiell stavning med ett t sedan
nov. 1923), stor ö i Östersjön, 90
km. från småländska kusten.
Största utsträckning i n.—s. 135
km., största bredd i v.—ö. 53 km.
Den utgör jämte kringliggande
öar, Karlsöarna i v., Fårö och
Gotska Sandön i n., ett landskap
i Götaland och ett eget län,
Gotlands län. Länets areal
3,160 kvkm., därav land 3,118
kvkm., huvudön 2,960 kvkm.
56,460 inv. (1922). — G:s kust
är i n.v. ganska brant och
stundom upp till 30 m. hög men
sänker sig småningom mot ö. Det
inre är flackt med enstaka höjder,
de högsta n.v. om Träkumla och
Lojsta kyrkor (c:a 82 m. ö. h.).
Berggrunden utgöres av
över-siluriska kalkstenar, sandstenar
och märgelskiffer, bildande
horisontala 1. mot s.ö. flackt stupan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
