Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1373
Gom—de Goncourt
1374
av kakel-, fajans- 1.
cementplattor. Vattentäta golv
utföras ofta av stålslipad cement,
vars yta ofta impregneras med
olika medel. G. i badrum och
dylika lokaler beläggas oftast med
asfalt och givas tillräckligt
avfall mot en golvbrunn. Sådana G.,
som äro utsatta för stark slitning
1. som önskas fullt fogfria,
beläggas stundom med golv - 1. f ö r
-hydningsmassa, sammansatt av mineralbeståndsdelar,
korkmjöl, kautsjuk o. d.
Gom, se Munhåla.
Gomari’ster, se A r m i n i a
-n e r.
Goma’rus, Frans, f. 1563, d.
1641, nederländsk teolog, prof, i
Leiden 1602, i Groningen 1618. Se
vid. Arminianer.
Gombåge, se AI u n h å 1 a.
Gomel [gå’-], H o m e 1, ryskt
guvernement, beläget omkring
övre Dnjepr, omedelbart ö. om
Vit-Ryssland och n. om Ukraina.
62,590 kvkm. 2,025,000 inv.
Huvudstad Gomel. 60,000 inv.
Gome’ra. 1- ö bland
Kanarieöarna (se d. o.). — 2. Se P e n o n
de Velez de la G.
Gomo’rra, se S o d o m.
Gompers [gå’mpos], Samuel,
f. 1850, amerikansk
arbetarledare. Till yrket cigarrmakare,
grundade G. 1864 cigarrmakarnas
fackförbund, ett av de äldsta i
För. Stat., och gjorde den största
insatsen i bildandet 1881 och
re-organisationen 1886 av American
Federation of Labor (se d. o.),
vars president han är. Utgivit ett
flertal skrifter i arbetarfrågor.
Go’mperz, T h e o d o r, f. 1832,
d. 1912, österrikisk filolog,
filosofihistoriker, prof, i Wien 1869
—1901, bekant för det av
glänsande framställningskonst
präglade verket Griechische Denker,
behandlande den grekiska lär-
Bröderna Goncourt. Litografi av
Ga-varni.
domshistorien fr. o. m.
försokra-tikerna t. o. m. Aristoteles.
Gomsegel, se AI u n h å 1 a.
Gona’d (av grek, gone’, som
alstrar), könskörtel.
de Goncourt [da gågkoT], E
d-m o n d, f. 1822, d. 1896, och
Jules, f. 1830, d. 1870, franska
författare, räknas jämte Flaubert
som den naturalistiska romanens
grundläggare. De ha gemensamt
författat sina arbeten, och man
kan icke urskilja vilka partier,
som härröra från den ene 1. den
andre; efter den yngre broderns
död skildrade E. de G. i Les frères
Zemganno (1879) under bilden av
två cirkusclowners liv deras
trofasta samarbete. Deras tidigaste
verk, vilka behandla 1700-t :s
konst- och kulturhistoria, blevo
av stor betydelse för
uppskattningen av den länge missaktade
rokokon. Samma böjelse för
detaljbeskrivning och
psykologisk analys, som utmärker dessa
arbeten, präglar även G:s
romaner (främst Renée Mauperin,
1864; sv. övers. 1901, och
Ger-minie Lacerteux, 1865; sv. övers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
