Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimåkra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Glommenlinjen—Glossopterisfloran
1324
Gloria. T. v. Detalj av altartavla 1
Ja-kobskyrkan i Göttingen. — T. h. Detalj
av milning av Tizian.
— G. har sannolikt fordom från
Kongsvinger framgått i s.s.ö.
riktning och haft sitt utlopp i
Vänern genom Glafsfjorden. Vid
högt vattenstånd i G. går en del
av dess vatten ännu denna väg
genom Vrangsälven.
Flodområdets areal 41,823 kvkm.
Glommenlinjen, en serie
befästningar vid Glommens nedre
lopp, från Kongsvinger i n. till
Greaaker (v. om Sarpsborg) i s.,
bildar efter den neutrala zonens
upprättande genom
Karlstads-konventionen 1905 s. Norges
huvudsakliga skydd mot angrepp
österifrån.
Glo’ria, lat., ära, härlighet.
Sic tra’nsit G. mu’ndi, ”så förgår
all världens härlighet”,
begynnelseorden i en latinsk kyrkosång.
— Konsthist. En ljuskrets kring
en persons huvud; betecknar i den
kristna konsten helighet. I den
fornkristna och medeltida
konsten har G. formen av en rund,
vanl. förgylld skiva, placerad
bakom personens huvud. Kristus
framställes med en G. med ett
inskrivet kors, korsgloria.
Senare får G. oftast formen av en
ring, svävande över figurens
huvud. Jfr Mandorla.
Glorifie’ra (fr. glorifier),
förhärliga. — Gloriö’s (lat.
glo-rio’sus), ärofull, berömlig.
Glo’sa (av grek. glo’ssa, tunga,
språk). 1. Ord, uppslagsord i en
ordbok. — 2. Jfr S e m e m.
Glossa [glå’-], grek., eg. tunga;
främmande 1. föråldrat ord 1.
uttryckssätt och därtill fogad
förklaring. Samling av G., vanl. i
alfabetisk ordning, kallas g 1 o s
-s a’ r i u m. (Ett i sv.
språkforskning banbrytande glossarium är
J. Ihres Glossa’rium
suiogo’thi-cum, 1769.) — Av betydelse för
återupplivandet av det
vetenskapliga studiet av den romerska
rätten och för dess utbredning var
det arbete, som under 1100- och
1200-t. rättslärda vid univ. i
Bo-logna, de s. k. g 1 o s s at o’ r e r ■
n a, nedlade på glossering 1.
snarare fullständig kommentering av
Corpus juris civilis.
Glossato’rer, se Glossa.
Glossi’t (av lat. glo’ssa,
tunga), inflammation av tungan.
Vanligaste orsak är infektion med
varbakterier 1. för stark
kvicksilverbehandling vid syfilis. G.
framkallar svullnad, smärta samt
svårighet att tugga, svälja, tala
och andas.
Glo’sso-phary’ngeus, lat.,
tung-svalg (nerven), se H j ä r n
-nerver.
Glossopterisfloran, på s.
halvklotet under slutet av
stenkols- samt permtiden
uppträdande växtvärld, utmärkt bl. a. av
en ormbunksväxt (Glosso’pteris)
med stora, nätådriga blad. Rester
av G. ha påträffats i Syd- och
öst-Afrika, Indien, Australien,
Syd-Amerika och Antarktis
(ännu vid 85° s. br.), ofta ovanpå
moräner från den permiska
istiden. Det område 1. ev. den
sammanhängande kontinent, där G.
uppträdde, kallas G o n d w a’ n
a-landet efter ett indiskt
lokal-namn. G., som möjligen uppstått
i Antarktis och därifrån
utvandrat, är alldeles olik stenkolsfloran
på n. halvklotet, men denna skill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
