Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gilleleje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Gilleleje—Gimo-Österby bruks a. b.
1254
Dock fortlevde en del av deras
seder och organisation i
hant-verksskråna. — G:s organisation
var nästan överallt likartad. I
spetsen för G. stod en ålderman,
ofta biträdd av gillevärdar, vilka
upprätthöllo ordningen vid
sammankomsterna, där bröderna
rikligt förplägades med mat och
dryck och där minnesbägare
höjdes till helgonens, främst
skyddshelgonets ära. En gillesstadga
(skrå) reglerade brödernas
inbördes förhållande och ordningen vid
festerna. Ibland hade G. sitt eget
kapell 1. altare och en
sammanträdes- och festlokal, gillestuga.
— I våra dagar har G. vanl.
betydelsen ”förening”, t. ex. av i
Sthlm bosatta landsmän från
samma landskap, ss. ”Västgöta
gille” o. s. v. I poetiskt bruk har
G. ofta betydelsen ”gästabud”,
”kalas”.
Gilleleje, fiskläge och badort
på Själlands n. kust, 25 km. n. om
Hilleröd.
Giller, se Jakt.
Gillesociali’sm, se
Skrå-socialism och
Industriell demokrati.
Gillhov, kapellförs. till
Hack-ås (se d. o.).
Gillingham [giTlingom], stad
i grevsk. Kent, s.ö. England, vid
Medway, nära Chatham. 55,000
inv.
Gillis land, se Giles land.
Gilljam, Gustav
Fredrik, f. 1832, d. 1908, skolman,
politiker, 1863—98 lektor och
rektor vid skilda läroverk. 1879—81
konservativ led. av A. K., 1887—
96 och 1902—07 av F. K. Ss.
ecklesiastikminister 1891—98
sökte G. försvara de klassiska
språkens ställning inom den högre
undervisningen. 1898—1905 vai’
G. universitetskansler.
Gi’llray [-rej], James, f.
1757, d. 1815, engelsk
karikatyrtecknare, berömd för sina i
etsning utförda, fräna och
respektlösa karikatyrer av samtidens
politiska personligheter.
Gillstad, socken i Skarab. 1.,
jämte örslösa, Söne och Väla
pastorat i Skara stift. 400 inv.
Gilolo, se H a 1 m a h e r a.
Gil y Zårate [chili i tha’rate],
Antonio, f. 1796, d. 1861,
spansk dramatiker, stod i sina
tidigare arbeten under inflytande
av äldre klassiska mönster men
framträdde i sina senare
synnerligen populära dramer (bl. a.
Carlos II el Hechizado, 1837) som
utpräglad romantiker.
Gfmle kallas i Voluspa platsen
för dén guldtäckta sal,, där de
trognas skaror efter
världskatastrofen skola njuta evig hugnad
(i Snorres Edda benämnes salen
själv G.). Trol. föreligger
inverkan från Upp. 21: 10 ff.
Gimo, bruksegendom i
Skäft-hammars skn, Uppsala 1.
Järntillverkning idkades vid G. för
krönans räkning sedan 1615; 1626
arrenderades bruket av Velam De
Besehe, som 1627 till kompanjon
fick Louis De Geer, vilken 1641
inköpte bruket. 1894 övergick G.
till Gimo bruks a. b., som 1916
uppgick i Gimo-Österby bruks
a. b. Den ståtliga
slottsbyggnaden (se ill. sp. 1255 f.) är uppförd
på 1760—70-t. efter ännu
bevarade ritningar av J. E. Rehn och
har rester av den urspr.
inredningen i behåll.
Gimo-Österby bruks a. b.,
Gimo, grundat 1916, äger
masugnar och
träindustrianläggningar i Gimo, masugn, vallonsmedja,
gjuteri och mek. verkstad i
österby, vallonsmedja i Leufsta,
lancashiresmedja och sågverk i
Karlholm, masugn i Tobo (alla i
Uppsala 1.) samt sågverk i Rånäs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
