Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genèvekonventionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Genever—Genius
1164
krig samt att hos regeringarna
söka utverka ett
neutralitets-skydd för sjukvården. Vid en
diplomatisk konferens i Genève
1864 antogs en konvention, som
innehåller bestämmelser ang.
sjuka och sårade, läkare,
sjukvårdsmanskap, sjukhus m. m. och
vari även fastställdes
sanitetsvä-sendets emblem: rött kors på vit
botten. De flesta civiliserade
stater anslöto sig till denna
överenskommelse. Vid en revision av
densamma 1906 tillkom en
överenskommelse ”för mildrande av
sårades och sjukas öde i fält”,
avsedd att ersätta den föregående.
Den antogs av många makter,
däribland Sverige, men 1864 års
konvention gäller dock fortfarande
för de makter, som antagit denna
men ej ratificerat 1906 års
överenskommelse. Vid andra
Haag-konferensen 1907 undertecknades
en ”överenskommelse och
till-lämpning på sjökriget av
Genève-överenskommelsens grundsatser”.
Den har ratificerats av samma
makter, som antagit 1906 års
G. utom Italien, Storbritannien
och Turkiet. Jfr Röda korset.
Gene’ver [sje-J (fr. genièvre,
av lat. juni’perus, en),
enbärs-brännvin.
Genèvesjön [jonä’v-], fr. Lac
Léman, Schweiz största sjö, på
gränsen till Frankrike. 375 m. ö.
h. 578 kvkm. Största djup 310 m.
Den genomflytes av Rhöne, vars
slammassor igenfyllt den vik av
sjön, som en gång sträckt sig till
S:t Maurice. G. är berömd för sin
naturskönhet, särskilt sitt klara,
djupblå vatten. I G. iakttogos
först de s. k. seiches (se d. o.).
Genf [ge-], se Genève.
Genfordran, se Kvittning.
Gengångare, en människa,
som ”går igen” på jorden efter
döden (jfr A n d e); i överförd
be
märkelse en från en förgången tid
kvarlevande åskådning etc.
Gengärd, se Gästning.
Geni [sjeni’], Genialite’t
[je-], se Snille. — Geni a’1
[je-], snillrik.
Ge’nie, plur. g e’ n i e r,
bevingad barngestalt,
förekommande i konsten, ofta med allegorisk
betydelse. Jfr Genius.
Geni’sta, se Ginst.
Genita’lia (av lat. genitaTis,
hörande till fortplantning),
köns-delar. — G e n i t a’ 1 o r g an,
könsorgan.
Ge’nitiv (lat. geniti’vus, av
gi’gnere, föda, alstra), se Kasus.
Geni’trupper [sje-], se
Tekniska trupper.
Ge’nius (lat., plur. ge’nii, av
gi’gnere, föda, avla), sv. plur.
g e’ n i e r, i den romerska
religionen urspr. en personifikation
av och skyddsande för en mans
alstringskraft, liksom en kvinnas
j u n o representerar samma kraft
hos henne och beskyddar henne
i hennes uppgift som
barnaföderska. Husfaderns G. blir
därför beskyddare för den äkta
sängen, le’ctus geniaTis. Men G.
representerar även den andliga
alstringskraften 1. mannens högre
intellektuella jag. Såväl G. som
juno födes och dör med
människan. Då de romerska gudarna
under grekiskt inflytande
antro-pomorfiserades, erhöllo även de
sina G. Småningom begåvades
korporationer, städer och
framför allt romerska staten med G.;
under kejsartiden fanns en G.
nästan för varje liten lokalitet (t. ex.
teaterns G., fisktorgets G.).
Religiös betydelse under kejsartiden
hade spec. kejsarens, av
undersåtarna tillbedda G. (se K e j s a r
-kult). — På grek, återgavs G.
med daimon (se d. o.), men
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
