- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
1159-1160

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generaltulldirektionen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1159 Generatio spontanea—Genève 11G0

honorgan och alstrar genom
befruktning den senare,
sporo-f y’ t e n, vilken åter genom
reduktionsdelning bildar s po
-r e r, som växa ut till nya
gamo-fyter. Denna G. förekommer hos
många alger samt hos mossor,
ormbunksväxter och fanerogamer.
Hos mossorna bildar själva
moss-plantan gamofyten och den ur
det befruktade arkegonet
framvuxna sporkapseln sporofyten.
Hos ormbunksväxterna är det
däremot själva ormbunken,
frä-ken-, resp, lummerplantan, som är
sporbärande och därför utgör
sporofyten, medan protalliet
utgör gamofyten. Hos
faneroga-merna är gamofyten starkt
tillbakabildad, utgöres blott av
embryosäcken, resp, pollenslangen
och kan därför knappast längre
sägas bilda någon självständig
generation. Hos svampar, där
typisk befruktning vanl. saknas,
kan G. ej påvisas i denna form.
Hos rostsvampar förekommer
dock en annan form av G.,
nämligen växling mellan skålrost-,
sommarspor- och
vintersporgene-rationer. — Den regelbundna
växling mellan det dubbla (diploida)
och det reducerade (haploida)
kromosomantalet, som
förekommer hos de flesta växter (se Cell
sp. 1127), sammanfaller oftast
men ej alltid med G., när dylik
förekommer. Man kan ej heller
tala om G. i alla de fall, då
befruktning och reduktionsdelning
alternera. Växlingen i
kromosom-antal betecknas därför numera
med ett särskilt namn, f a s v ä
x-ling (diploid och haploid fas).

Genera’tio sponta’nea, se
U r a 1 s t r i n g.

Generati’v (av lat. ge’nus,
släkte), fortplantnings-.

Genera’tor (lat., alstrare),
kraftkälla, t. ex. gasgenerator (se

d. o.), elektrisk generator (se
Elektriska maskiner),
ånggenerator (d. v. s. ångpanna).
— Generator gas, se Gas
och Gasgenerator.

Generatri’s (lat. genera’t rix,
alstrare), alstringslinje.
En (rät) linje, genom vars rörelse
en yta tänkes uppkomma, kallas
i varje sitt läge en G. till denna.

Genere’ll [sje-] (lat.
genera’-lis, av ge’nus, slag), allmän,
allmängiltig.

Generosite’t [sje’-] (fr.
géné-rosité), ädelmod; frikostighet. —
Generö’s (fr. généreux),
stor-sint; frikostig.

Gene’s (grek. ge’nesis),
bildning, utveckling av en cell, ett
organ, en art.

Gene’saret, se Gennesaret.

Genesis, grek., ursprung,
upprinnelse. Se även
Moseböckerna.

Geneti’k (av grek. ge’nesis,
ursprung), se Ärftlig h e t s
-lära. — G e n e’ t i s k, som rör
en företeelses ursprung och
utveckling.

Gene’tt 1. ginstkatt,
Ge-ne’tta gene’tta, en rovdjursart av
fam. Vive’rridae med långsträckt
(c:a 50 cm.), gulaktigt ljusgrå,
mörkfläckig kropp, lång (c:a 40
cm.) svans med mörka tvärband,
rätt korta ben samt indragbara
klor. S. Frankrike, Spanien, n.
Afrika. Lever av gnagare, fåglar,
insekter m. m. och hålles stundom
tam för att utrota råttor. Av
skinnen beredes värdefullt
pälsverk.

Genève [janä’v], ty. Genf. 1.
Kanton i Schweiz, omfattande
landets s.v. hörn. 282 kvkm.
(inberäknat kantonens andel i
Genève-sjön). 170,000 inv. — 2.
Huvudstad i G. 1, belägen på båda sidor
cm Rhöne vid dess utlopp ur
Genèvesjön, en av Europas vack-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free