Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gauvain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Gavelin—Gazett
1124
dekorativ utformning. Antikens
tempelgavlar inneliöllo
skulpturgrupper. Typiska för gotiken är
trappgaveln (jfr ill. till
Fru Alstad) och den ornerade
tegelgaveln (jfr ill. till
Finländsk konst sp. 2). Särskilt
rikt dekorerade äro renässansens
och barockens G. I Italien
utbildades volutgaveln (jfr V o
-lut), som särskilt förekommer
å kyrkofasader (jfr ill. till
Byggnadskonst sp. 855).
En kombination av denna och
trappgaveln kännetecknar i regel,
jämte en rik skulpterad
utsmyckning, den nordiska renässansens
G., som pryda de i städerna ofta
mot gatan vettande kortsidorna
av husen, därför kallade g a
-ve 1 hus (jfr ill. till Bostad
sp. 391). I den klassicistiska
byggnadskonsten prydas ofta
även långsidorna av en låg G.,
f r o n t o n (se d. o.).
Gavelin, Axel, f. 1875,
geolog, har särskilt studerat
Sveriges urbergsområden och
fjällkedjan samt kvartärgeologiska
förhållanden i n. Jämtland och
Småland. Sedan 1916 överdirektör
och chef för Sveriges geologiska
undersökning, har G. ägnat den
praktiskt geologiska forskningen
stor uppmärksamhet och bl. a,
lett malmundersökningarna i
Skelleftefältet (se d. o.).
Gawell, Ida, se B 1 u m e n
-t h a 1.
GaviaT, se Krokodildjur.
Gavleån, en av Norrlands
skogsälvar, bildar avlopp för
Storsjön i Gästrikland och utfaller
vid Gävle i Bottniska viken.
Vattenområdets areal 2,490 kvkm.
Gavo’tt (fr. gavotte), fransk
dans i jämn taktart ^/t), som
med Lully vann insteg i operan
och senare ingått även i
musik-suiten.
Gaya, Gya [ga’jo], stad i
prov. Bihar och Orissa, britt.
Indien, vid en biflod till Ganges.
Berömt Visjnutempel. 70,000 inv.
Gayal [-ja’1], se G aur.
Gay-Lussac [gälysa’kk],
J o s e p h Louis, f. 1778, d. 1850,
fransk kemist och fysiker, som
utförde en mängd för den kemiska
och fysiska forskningen ytterst
betydelsefulla undersökningar, av
vilka de förnämsta behandla
gasers volymändringar vid kemiska
processer samt vid
temperaturändringar (se Gaser). Bland
rent kemiska undersökningar
märkas G:s arbeten angående
klor-oxider, jod och cyan samt
utarbetandet av ett flertal analytiska
metoder, ss. sil ver analys på våta
vägen (se Sil ver pr ov). —
Gay-Lussacs lag, se
Gaser. — Gay-Lussacs torn,
se Svavelsyra.
Ga’za, G a’ s a, G h a’ z a, den
sydligaste staden i Palestinas
kustland, belägen ung. 3 km. från
Medelhavet, vid den stora
stråkvägen mellan Egypten och
Baby-lonien och vid slutpunkten för
handelsvägen från Akabaviken
och v. Arabien, under lång tid
den förnämsta bland filistéernas
fem städer, därefter (från slutet
av 700-t. f. Kr.) i de stora,
varandra avlösande världsväldenas
besittning, under en kortare
period (96—62 f. Kr.) även i
mackabéernas, än i dag en
betydande handelsstad med c:a
17,000 inv. — Om striderna vid
G. under världskriget se
Palestina.
Gazål, Bahr a 1 - G., se N i
-len.
Gazaland, distrikt i s. delen
av prov. Öst-Afrika.
Gazett [-sä’tt] (fr. gazette),
tidskrift; urspr. ett meddelande
från rådet i Venedig, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
