Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Galler—Gallien
1016
en starkt förenklad, dekorativ
form och skapade, inspirerad av
Kalevala, verk (Sampos
försvarare, 1896; Kullervo
förbannande, 1899, se ill. till Finländsk
konst sp. 7), vilka
representerade en nationellt finsk riktning.
G. har även varit verksam som
illustratör, bl. a. av Kivis Sju
bröder, och är sedan några år
sysselsatt med illustrerandet av
Kalevala. G. är en temperamentsfull,
mångfrestande konstnär, som
under tiden kring sekelskiftet
utövade ett utomordentligt
betydelsefullt inflytande på såväl det
finländska måleriet som
konstindustrin, skulpturen och
arkitekturen. G. är Finlands
konstakademis (se Finska
konstföreningen) första ordförande.
Galler, se Gallien.
Galleri’ (ital. galleria, fr.
ga-lerie). 1. Ett långt och smalt
rum 1. en korridor, ofta med
karaktär av praktrum och plats för
konstverk. — 2. Konstmuseum.
— 3. En arkadförsedd gång i en
övre våning. Jfr A r k a d. — 4.
De högst upp belägna platserna
på en teater. — 5. Utgiven
samling av porträtt m. m. — 6.
Utbyggnad på ömse sidor om
akterspegeln på äldre krigsfartyg.
Utrymmet i G. disponerades vanl. av
fartygschefen. — 7. Täckta rum
i fästningsförsvarsanordning,
inrättade för gravförsvar.
Galleri’skog, skog, som växer
vid sjöar och i floddalar i en för
övrigt skoglös trakt. G. är bl. a.
utmärkande för Afrikas och
Syd-Amerikas savanner.
Gallfeber, äldre namn på
gulsot, förenad med feber. Uttrycket
”reta gallfeber på någon” avser
den sannolikt oriktiga
föreställningen, att en plötslig förargelse
skulle kunna orsaka gulsot.
Gallfistel, abnorm öppning på
gallblåsan, uppkommen genom
sjukdom 1. operativt anlagd och
ledande gallan utåt 1. till en tarm.
Gallgång, se
Matsmältningsorgan.
Ga’llia, se Gallien.
Ga’lli Bibie’na, italiensk
konstnärsfamilj under 1600- och
1700-t., som haft en
utomordentlig betydelse för teaterbyggnadens
och teaterdekorationernas
utveckling under barocken (jfr
Teater). Huvudorten för dess
verksamhet var hovet i Wien, men den
sträckte sig till de flesta
europeiska hov. — Släktens stamfader
var målaren Giovanni
Maria G., f. 1625, d. 1665, som efter
sin födelseort upptog tillnamnet
B i b i e n a; till dess mest
berömda medlemmar höra hans
söner Ferdinand o, f. 1657, d.
1743, som särskilt verkade vid
hoven i Parma och Wien, utförde
en mängd dekorationsteckningar,
som utgåvos i kopparstick, och
utgav ett stort arkitekturverk, och
Francesco, f. 1659, d. 1739,
som bl. a. var verksam i Wien och
byggde Teatro filarmonico i
Verona, vidare Francescos son G i u
-s e p p e, f. 1696, d. 1756, och
dennes son Carlo, f. 1728, d. 1778,
vilka särskilt verkade vid tyska
hov och bl. a. byggde teatern i
Bayreuth.
Gallici’sm (av lat. GaTlia, se
Gallien), franskt ord 1.
uttryckssätt, överfört till annat
språk.
Gallien, lat. GaTlia, romersk
beteckning för de huvudsaki. av
galler (kelter) befolkade n.
Italien, Gallia cisalpi’na, och nuv.
Frankrike, Gallia transalpi’na,
till vilket även räknades
belgiernas land (Belgien och en del av
Holland) samt helvetiernas land
(Schweiz). Gallia cisalpina
delades i c i s p a d a’ n s k a G., d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
