Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galilei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Galilei—Galium
1006
na betraktades G. och dess
invånare med förakt (jfr Joh. 7: 52).
Galile’i. 1. Vincenzo G., f.
omkr. 1533, d. 1591, italiensk
tonsättare, en av representanterna
för den florentinska, recitativa
stil, som förebådade operan. — 2.
G a 1 i 1 e o G., f. 1564, d. 1642, den
föreg:s son, italiensk fysiker,
astronom, filosof, grundläggare
av den moderna mekaniken och
banbrytare på den praktiska
astronomins område, 1592 prof, i
Padua, 1610 hovmatematiker i
Florens. Redan under studietiden
i Pisa observerade han
pendelsvängningarnas konstans. 1586
konstruerade han den
hydrosta-tiska vågen för bestämning av
specifika vikter. Snart därefter
upptäckte han lagarna för det
fria fallet. 1609 konstruerade G.
en kikare och kunde 1610
offentliggöra upptäckten av 4
Jupiter-månar, månberg och stjärnhopar.
Senare upptäckte han Saturnus’
oregelbundna form, Venus’ faser
och solfläckarna. Genom sin
anslutning till Copernicus’
världs-system kom han i konflikt med de
kyrkliga myndigheterna och
ställdes 1616 inför
inkvisitionsdomstolen, som förbjöd G. att
fasthålla sina åsikter i denna
fråga. G. lovade att lyda, men då
han 1632 utgav ett stort arbete,
vari han sökte bevisa riktigheten
av Copernicus’ åskådningar,
ställdes han åter inför
inkvisitionsdomstolen och måste ånyo
avsvärja sina ”villfarelser” beträffande
jordens rörelse. Huruvida G:s
yttrande: ”Och dock rör hon sig”
(e pur si muove) är historiskt,
är omtvistat. — G. förvisades till
Arcetri nära Florens. De sista fem
åren av sitt liv var han blind.
— G:s betydelse ss. filosof
sammanhänger intimt med hans
naturvetenskapliga gärning. Gent-
Galileo Galilei. Målning av J.
Suster-mans.
emot den aristoteliska
skolastikens läror om formgivande
krafter och förborgade kvaliteter hos
tingen ss. källan till deras
förändring återför G. förändringen
till rent mekaniska
rörelseprocesser och kvantitativa förhållanden
inom naturen. Ss.
kunskapsteore-tiker hävdar G., att våra intryck
av tingens kvaliteter, ss. färger,
toner och lukter, endast äro
subjektiva sinnesförnimmelser, men
icke egenskaper hos tingen, vilka
endast karaktäriseras av figur-,
storleks- och rörelseförhållanden.
Galile’iska sjön, se
Genne-s a r e t.
Gali’tzin, oriktig transkription
för Golitsyn.
Ga’lium, växtsläkte (fam.
Ru-bia’ceae), örter med kransställda
blad och små blommor i täta
blomställningar. G. boreaTc, v i
t-m å r a, med vita blommor, och G.
ve’rum, gulmåra 1. ”jungfru
Marie sänghalm”, med gula
blommor, äro vanliga på torr
gräsmark. G. apari’ne, snärj måra
1. s n ä r j g r ä s, som är vitblom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
