- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
987-988

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

987

Gabriel—Gaddsteklar

988

åtnjöt en tid stor popularitet för
sina kriminalromaner. Hans
Monsieur Lecoq (1869; Herr Lecoq,
s. å.) är en föregångare till Conan
Doyles Sherlock Holmes.

Ga’briel, hebr., ”Guds man”,
i judendomen en av de 4, resp.
7 ”ärkeänglarna”, framställes i
Dan. (8:16, 9:21) och Luk.
(1: 19, 26) ss. den store
budbäraren från den himmelska
världen, medan han i
Henokslittera-turen även bestrider andra
funktioner (bl. a. ss. väktare över
paradiset). I den
muhammedanska änglatron intager han den
främsta platsen.

Gabriel [-äTl],
Jacques-A n g e, f. 1698, d. 1782, fransk
arkitekt. G. var den ledande
arkitekten under senare delen av
Ludvig XV: s regering men inleder
samtidigt den antikiserande
riktning, Louis-seize, som fått sitt
namn av Ludvig XVI. Hans
huvudverk äro ordnandet av den
nuv. Place de la Concorde med
dess monumentala palatsfasader
(se ill. till Paris) samt slottet
Petit Trianon (se ill. till
Byggnadskonst sp. 866) i
Versailles, där han även byggde
operan och i en mängd interiörer
skapade en dekorationsstil av fin och
smäcker hållning (se ill. till
Fransk konst sp. 583).

GabrieTi, venetianska
tonsättare och organister. 1. Andrea
G., f. omkr. 1510, d. 1586, skrev
stora körverk med komplicerad
byggnad men burna av en fri
rörlighet i melodiken. — 2.
Giovanni G., f. 1557, d. 1612, den
föreg:s brorson, skrev verk för
dubbel- och trippelkör samt
bidrog genom ensemblesonater till
instrumentalmusikens utveckling.
Bägge fingo genom sina lärjungar
(Hassler och Schütz) stor
betydelse för musikens utveckling.

Gabu’n, G abon [gabå’q],
koloni i Franska
Ekvatorial-Afrika, omkring Gabunbukten,
ett av några kustfloder bildat
estuarium på Afrikas v. kust
undei* ekvatorn. Området, som är
rikt på tropiska skogar,
exporterar bl. a. kautsjuk och palmolja.
G:s huvudstad Libreville (20,000
inv., därav 200 vita) med god
hamn. 274,870 kvkm. 390,000 inv.,
därav 620 vita.

Gad. 1. Västsemitisk
lycko-gudom, ofta omnämnd på
inskrifter o. d. — 2. Israelitiskt
person- och stamnamn, sannol. genom
kananeisk förmedling
sammanhängande med G. 1. Stammen G.,
i patriarkhistorien härledd från
en son till Jakob (1 Mos. 30: 11),
torde urspr. ha varit en släkt
inom Gilead. Den bodde sedermera
s. om Jabbok, ned emot Moab.

Ga’dara. 1. Se Gilead. —2.
Se P e r é e n.

Gadd, Per Adrian, f. 1727,
d. 1797, finländsk ekonomisk
skriftställare, prof, i kemi i Åbo
1761. Utövade en betydande
praktisk verksamhet och utgav
bl. a. Åkerbrukets kemiska
grunder (1761—64).

Gadd. 1. Oegentlig benämning
på ormarnas tunga, vilken
oriktigt uppfattats som anfallsvapen.
— 2. Se Gaddsteklar.

Ga’ddi, italienska målare. 1.
T a d d e o G., d. 1366, lärjunge
till Giotto, vars stil han sökte
utveckla i naturalistisk riktning.
Flan har utfört fresker i kyrkorna
Santa Croce i Florens och San
Francesco i Pisa. — 2. Agnolo
G., f. omkr. 1350, d. 1396, den
föreg:s son, utförde fresker, som
visa stark påverkan av Giottos
och faderns konst.

Gaddsteklar, Aculea’ta, en
un-derordn. S t e k 1 a r, hos vilka
honornas äggläggningsrör är om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free