- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
931-932

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgyllning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

931

Förhydningsmassa—Förkastning

932

Förhydningsmassa, se Golv.
— Förhydningspapp
anbringas på insidan av väggar o. d.
för att förhindra drag.

Förhållande mellan två
storheter A och B tecknas A : B och
är det tal, som uttrycker A: s
storlek i B som enhet. A och B
kallas kommensurabla, om
de äro hela mångfalder av samma
storhet (rationellt F.), i motsatt
fall inkommensurabla
(irrationellt F.). — Jfr
Proportion.

Förhållning, en L flera
stämmors kvarliggande från ett föreg.
ackord i ett efterföljande, där de
bilda en tillfällig dissonans för att
därefter genom fortskridning
upplösas i det sistnämnda ackordet.
F. kan ock inträda fritt utan
förberedelse i det första ackordet.

För-härd, se G j u t n i n g.

Förhör anställes före
rannsakning av vederbörande
polismyndighet (polisförhör). I
militära brottmål sker förberedande
F. vanl. inför vederbörande
bataljonschef (majorsförhör,
batalj onsförhör). Även
vid överrätterna, där
processförfarandet i allm. är skriftligt, kan
förekomma F. (s. k. m u n 11 i g t
F.) med parterna. Jämväl Högsta
domstolen kan besluta F:s
anställande till vinnande av
upplysning rörande viss omständighet.

Förinströmning, se
Ångmaskin.

Förkalkning uppträder
normalt vid benbildning hos fostret
och barnet samt vid läkning av
benbrott. F. är i andra fall en
följd av degeneration, t. ex. vid
åderförkalkning och
kalkavlag-ring i tuberkulösa härdar.

Förkastning, förskjutning av
bergpartier i förhållande till
varandra vanl. efter brant stående
brottytor, f örkastningsplan.

Förskjutningen i vertikal
riktning kallas språnghöj d och
växlar mellan ett par mm. och
flera tusen m. Har förskjutningen
skett huvudsaki. i horisontal
riktning, kallas F.
horisontalförkastning. Det
bergarts-parti, som ligger över ett lutande
förkastningsplan, kallas
hängande, det parti, som ligger
under, kallas liggande. Har
hängandet sjunkit i förhållande
till liggandet, är F. positiv, i
motsatt fall negativ. Flera,
intill varandra liggande F. bilda
tillsammans en
trappför-kastning. Det bergparti, som
begränsas av två F. och höjer sig
över insjunkna partier, benämnes
h o r s t, det insjunkna partiet
mellan två F. gravsänka. —
F. åtföljes av en mekanisk
deformering av berggrunden i
närheten av brottytan, resulterande i
böjningar av skiktändarna och
bildning av rivnings-
(förkastnings-) breccior 1.
blankslipade slintytor. — F.
äro skönjbara på jordytan i de
fall, att de orubbade partierna
bestå av material, som är
motståndskraftigt mot denudationen.
Romeleåsen, Linderödsåsen,
Söderåsen, Kullen och Hallandsås
äro urbergshorstar, som skjuta
upp över sänkta partier av yngre
bergarter. Östergötlands, Närkes
m. fl. silurtrakter äro sänkta
områden, som begränsas av F. Jfr
Berg sp. 1304, Dal sp. 1558—
1559 och F 1 e x u r.

Förkastningar. A, B, C beteckna
förkastningsplan, avståndet a—c
språnghöjden. Vid planen A och B positiv, vid
planet C negativ förkastning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free