Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Färgning
858
F. av textilfibrer. Dessa färgas
ospunna, spunna till garn 1. i
färdiga vävnader. Före F. tvättas
färggodset väl och överföres
därefter, ev. efter betning, till
färgbadet, vars vikt är c:a 20—40
ggr färggodsets. För erhållande
av en viss färgstyrka erfordras
färgämne från 14 % till 20 % av
färggodsets vikt. Under F. måste
färglösningen vara i ständig
rörelse i förhållande till godset.
Detta åstadkommes antingen
genom att det senare hålles i
rörelse i badet för hand 1. med
maskin 1. genom att färglösningen
genom pumpanordningar bringas
att cirkulera genom färggodset.
— F. av ospunnet material och
garner (spolar, varpbommar etc.)
i apparater, där färglösningen
tvingas att cirkulera genom
färggodset, brukar benämnas a p p a
-ratfärgning. Garn i härvor
färgas vanl. i kar, varvid
härvorna upphängas på käppar, som
vila på karets kanter. Vid F. av
vävnader användas hand- 1. vanl.
maskindrivna anordningar av
olika slag för vävens
kringförande i färgbadet. Efter F. sköljes
färggodset väl, centrifugeras L
pressas i vridmaskiner och torkas
i torkkamrar, på torkcylindrar, i
spännramar o. d. — Med hänsyn
till egenskaperna hos de vid F.
vanl. använda färgämnena kunna
bl. a. följande metoder,
tillämpade på bomull och ylle, särskiljas:
1. F. av bomull och ylle med
substantiva (direkt- l.
salt-)färgäm-nen (natriumsalter av organiska
syror, huvudsaki. azoderivat av
bensidiner) är den enklaste av alla
färgningsmetoder. F. utföres i
kokande bad under c: a 1 timme. För
ökande av äktheten hos
substantiva färger på bomull kunna vissa
sådana färger efterbehandlas på
fibrerna genom diazotering och
koppling med fenol- 1.
aminoderi-vat, genom koppling med
diazo-derivat 1. genom behandling med
metallsalter, t. ex. kopparvitriol
1. kromfluorid. — 2. F. av bomull
med sv av elfär g ämnen. Till
färgbadet sättes först soda, därefter
färgämnet, upplöst i
svavelna-triumlösning, och slutligen
glau-bersalt 1. koksalt. Badet är vid F.
oftast nära kokande, stundom
kallt. Även dessa färger
efterbehandlas ofta på fibern med
metallsalter. Metoden står på
gränsen mellan direkt- och
kyp-färgning. — 3. F. av ylle med
basiska färgämnen, t. ex. vissa
trifenylmetanfärgämnen,
ammonium- och azonium-azofärgämnen
(janusfärger, indoinblått),
safra-nin, metylenblått, rodamin, m. fl.
Färgbadet försättes med
färgämnet och något ättiksyra, som skall
neutralisera kalciumkarbonatet i
vattnet. Under F. upphettas
badet till 80—90° C. Den erhållna
färgen har i allm. mindre goda
äkthetsegenskaper. — 4. F. av
ylle med sura färgämnen, t. ex.
vissa mono-azofärgämnen och
nitrofärgämnen. Färgbadet
innehåller färgämnet jämte
svavelsyra 1. vinstenspreparat och
glau-bersalt. F. utföres i kokande bad
under 1—2 timmar. Man skiljer
mellan u nifärgämnen, som
icke ge fullt jämn färg på fibern
och som därför lämpa sig bäst
för mörka nyanser, och e g a 1 i
-seringsfärg ämnen, som
färga långsammare och jämnare
(”egalisera väl”). — 5. F. av
bomull med basiska färgämnen.
Sådana kunna icke användas för
direkt F. av bomull, emedan
fibern icke förmår binda
färgämnena, så att en tillräckligt
hållbar färg erhålles. Bomullen måste
därför före F. betas, d. v. s.
behandlas med sådana ämnen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
