Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Fårsläktet
834
mon, är 1,2 m. långt med. c:a 70
cm:s skulderhöjd. Inhemsk på
Korsika och Sardinien. Gumsen
är ovan rödaktig, under vit,
vintertid mörkare. — Något
större är a r k a 1 f å r e t, Ovis
cycloce’ros, från v. Asien och
Tibet. — Från dessa härstamma
trol. tamfår (jfr Får
skötsel), vilkas stora antal raser
sammanfattas under artnamnet
Ovis a/ries och vilka numera
finnas i alla världsdelar. Under
stenåldern hölls det småväxta,
hornbärande t o r vf å r et, under
bronsåldern det större, hornlösa
bronsfåret. Viktigare nutida
raser kunna hänföras till
följande grupper. Fettstuss- 1.
tartariska får, i v. Asien
och s.ö. Ryssland, äro vanl.
storväxta och lättbyggda, ha
hängande öron, oftast kraftiga horn,
grov ull samt dynlika
fettavlag-ringar på ömse sidor om den
förkrympta svansen.
Fettsvans-f å r, bl. a. i Persien, Egypten och
kring Kaspiska havet, ha tät,
kort ull samt lång, genom
fett-avlagringar starkt förtjockad
svans. Nyfödda lamm av vissa
former av denna ras lämna
skinnvarorna astrakan, per sian,
breitschwanz m. fl.
Nordiska kortsvansade får,
i n. Europa, äro småvuxna,
kortsvansade med uppstående öron,
Argalifår.
27. — L e x. IV. Tr. 5. 4. 24.
Bagge av cheviotras.
halvcirkelformigt böjda horn och
fin, tät, vit, svart 1. brokig ull,
blandad med grova täckhår. Hit
höra bl. a. dalapälsfåret och
gotländska utegångsfåret (se
nedan) . Norra Europas 1
ant-f å r ha grövre ull och längre
svans. Flit höra bl. a. det skotska
svarthuvade bergfåret, som utgör
70 % av fårstocken i England,
samt cheviot-, oxforddown- och
shropshireraserna (se nedan).
Norra Europas
marsk-f å r äro storvuxna, hornlösa med
lång, grov, vit ull. Av dessa har
den engelska lincolnrasen fått
stor spridning i Australien och
Argentina. Merinofår 1.
merinos, i Europa, numera
även i Australien och s. Afrika,
ha krusig, ytterst fin, riklig ull.
Baggen har spiralvridna horn.
Importerades till Sverige i
början på 1700-t. Kända underraser
av merinofår äro bl. a.
elek-toralfåret och negrettirasen. —
Raser med större betydelse för
svensk får avel äro följande:
Gotländska
utegångsfåret karaktäriseras av
horn-löshet, korta öron, liten kropp
(20—30 kg. lev. vikt), svart 1.
grå färg, årlig ullproduktion 2—
3 kg. otvättad ull, stor
förnöjsamhet och härdighet. Det går fritt
ute året om. Rasen stambokföres
på Gotland, där en avelsstation
för densamma finnes sedan 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
