Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frötuna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Frötuna—Ftalsyra
770
tall ställas 50—150 F. per har.
Gran är mindre lämplig som F.,
enär den lätt blåser omkull,
vilket dock i någon mån kan
motverkas genom uppkvistning för
att minska vindytan.
Frötuna, socken i Sthlms 1.,
pastorat i Uppsala stift. 1,400
inv. — Medeltida kyrka med
målningar från 1503.
Frötuna och Länna,
skeppslag i Sthlms 1., omfattande
socknarna Frötuna, Rådmansö, Blidö
och Länna.
Frövi, municipalsamhälle i
Näsby skn, Örebro 1.
Järnvägsknut. I F. ligger Frövifors
pappersbruk och sulfatfabrik (äg.
Frövifors bruks a. b., grundat
1902). 730 inv.
Frövifors, se Frövi.
Frövi—Ludvika järnväg, se
Trafik a. b. Grängesberg
—O xelösund.
Frövinge, se Växternas
spridning.
Frövita, se Frö.
Fröväxter, se
Faneroga-mer.
Fröår, år med riklig utbildning
av dugligt frö hos skogsträden,
inträffar vanl. med följande
mellantider: 4—6 år hos tall, 4 år
hos gran, 3—10 år hos bok, 5—7
år hos ek.
Fröämne (lat. c/vulum), en
liten kropp inuti ett fruktämne,
som efter befruktningen växer ut
till ett frö. F. sitter på en f r ö
-ämnessträng, funi’culus,
och består av en
fröämneskär n a, nucellus, oftast
omgiven av en 1. två
fröämnes-hinnor 1. integume’nt. F :s
bas, varifrån integumenten
utgå, kallas kärnfot 1.
cha-la’za. I dess spets finnes mellan
integumenten en trång öppning,
fröämnesmunnen 1.
mikro-py’le, genom vilken pollenslangen
Fröämne. 1 Ortotropt, 2 anatropt, 3
kampylotropt, m mikropyle, i
Integu-ment, n nucellus, ch chalaza, f
funicu-lus, e embryosäck.
vanl. tränger in vid
befruktningen. Inne i nucellus ligger e m
-bryo säcken (se d. o.). —
Allt efter sin form, som är av
betydelse i den systematiska
botaniken, benämnes F. r ä 11
-vänt 1. ortotro’pt (atro’pt),
o m v ä n t 1. anatro’pt 1. slutligen
krökt, kampylotro’pt (se fig.).
Med epitro’pa F. menas vanl.
sådana omvända F., vilkas
fröäm-nesmun är riktad mot
fruktämnets spets, medan de apotro’pa
F :s mun är riktad mot basen. Om
F: s utveckling till frö se d. o.
Ftalei’ner, kemiska organiska
föreningar, vilka uppstå vid
upphettning av ftalsyreanhydrid med
fenoler och svavelsyra. Sålunda
uppstår fenolftalein (se d. o.) ur
fenol, fluorescein (se d. o.) ur
resorcin, kinizarin ur hydrokinon
och gallein ur pyrogallol. F. äro
i fritt tillstånd ofärgade 1. svagt
färgade men lösas i alkalier till
starkt färgade salter.
Ftalsyra, en
bensoldikarbon-syra av formeln C0H4
F., som är en i vatten svårlöslig
förening, vilken kristalliserar i
rombiska prismer, framställes
genom oxidation av naftalin.
Genom upphettning avspjälkas en
molekyl vatten, och
ftalsyreanhydrid uppstår. Med
ammoniak bildar anhydriden f t a 1
-i m i d, ur vilken a n t r a n i 1
-syra uppstår med klorkalk och
25. — L e x. IV. Tr. 3. 4. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
