Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Frödinge—Fröken
764
underkasta sig
sanatoriebehand-liug (så vintern 1889—90, då han
vistades på en nervklinik i
Gör-litz); mot slutet av 1890-t.
förvärrades hans tillstånd, så att
han måste intagas på Uppsala
hospital. Under sina senare år,
då någon förbättring inträtt,
var han bosatt på Gröndal på
Djurgården, Sthlm. — Redan
vid mitten av 1880-t. började
han publicera dikter i
Karlstadstidningen, men utvecklat
framträdde hans skaldskap först
med den delvis i Görlitz
tillkomna samlingen Guitarr och
drag-harmonika (1891), som snabbt
tillvann sig vidsträckt
popularitet. Särskilt omtyckta blevo F:s
dikter med värmländska motiv
(delvis på folkmål); i denna genre
är han efterföljare till F. A.
Dahlgren. I det folkliga draget
hos F. spåras även inflytande av
Burns. Ytterligare befästes hans
ställning genom hans andra
diktbok, Nya dikter (1894), vilken
visade honom stadd i oavbruten
utveckling mot ett djupare innehåll
och en fastare form. Rikast
framträder hans konstnärskap kanske
i Stänk och flikar (1896), en
samling inspirerade fantasidikter,
starkt påverkade av Nietzsches
övermänniskofilosofi. Boken blev
åtalad på grund av en detalj i
dikten En morgondröm men
frikändes av juryn. Hans senare
verk (Nytt och gammalt, 1897;
Gralstänk, 1898) beteckna
stillastående 1. återgång. Ännu i
hans sista, under sjukdomen
skrivna dikter (Reconvalescentia,
1913) finnas emellertid fragment
av utomordentlig skönhet. — F:s
diktning bildar genom sin djupa
originalitet och sin formella
fulländning epok i den svenska
lyrikens historia. Versifikatoriskt
står F. i många hänseenden
oöver
träffad inom vår litteratur.
Levande rytmik, melodisk fägring
och visionär fantasi förenas i
hans verskonst. Till sin
livsåskådning var han övervägande
pessimist, och hans diktning bär
djupa spår av det tragiska öde,
som drabbade honom; men vid
sidan härav går i hans verk även
en åder av heroism, som visar,
att hans motståndskraft aldrig
blev helt nedbruten. Egenartad
är hans humor, buren av
mänsklig medkänsla och strävan efter
estetisk harmoni. — F:s dikter
ha nått en popularitet, blott
jämförlig med Tegnérs och
Bell-mans, och utgått i talrika
upplagor (Samlade skrifter utgåvos
1917—23 av R. G:son Berg).
Frödinge, socken i Kalmar 1.,
pastorat i Linköpings stift. 1,820
inv. — Spånklädd träkyrka med
målningar från 1700-t.
Frödingsfonden bildades 1903
genom en nationalinsamling, som
inbragte omkr. 30,000 kr.
Räntan, som först tillföll Gustaf
Frö-ding, utdelas efter dennes död ss.
stipendium för fem år till svensk
författare, som utses av Sveriges
studentkårer. F. förvaltas av
Uppsala studentkår.
Fröfäste, Fröhus, se Frukt.
Fröhylle, se Frö.
Fröj, se Frej.
Fröja, se Freja.
Fröjel, socken i Gotl. 1., jämte
Klinte pastorat i Visby stift. 560
inv. — F. har en stor samling
kämpagravar. Kyrkan har
romanskt långhus och torn från
1200-t., gotiskt kor från omkr.
1300.
Fröj ered, socken i Skarab. L,
jämte Korsberga och Fridene
pastorat i Skara stift. 1,220 inv.
Fröjeslunda, se Fröslund a.
Fröken (av ml ty. vrouken,
prinsessa, motsv. ty. Fräulein,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
