Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freytag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Freytag—Fribord
662
franska järnvägarna och var efter
kejsardömets fall 1870 Gambettas
främste medhjälpare vid de stora
truppuppbåden i provinserna. F.
var 1879—92 konseljpresident 4
gånger. Ss. krigsminister
1888-—-93 nedsatte han de värnpliktigas
tjänstgöringstid till 3 år samt
upprättade ett högsta krigsråd
och en generalstab. Hans försök
1882 att bevara det franska
inflytandet i Egypten genom
franskt deltagande i landets
ockupation kunde ej fullföljas på
grund av opposition i
parlamentet. 1915—16 var han minister
utan portfölj i Briands
samlings-ministär, ss. den enda
överlevande av organisatörerna av
nationalförsvaret 1870—71. Senator
1876—1920 samt led. av Fr. akad.
1890.
Freytag [fra’jtach],
Gustav, f. 1816, d. 1895, tysk
författare, känd framför allt genom
sin roman Soll und haben (1855;
Debet och credit, 1857 och
senare), en förträfflig skildring ur
det tyska borgerliga
samhällslivet kring 1800-t:s mitt med
starkt nationell tendens. Bland
hans övriga arbeten märkas
lustspelet Die Journalisten (1852)
och en analys av dramats väsen,
Die Technik des Dramas (1863).
v.Freytag-Loringhoven
[fra’j-tach lå’ringhåfen], Hugo, f.
1855, frih., tysk general,
generalkvartermästare 1914—15. 1916
—19 chef för ställföreträdande
generalstaben i hemorten. Bekant
ss. framstående militär
skriftställare.
Fria andens bröder och
systrar, se Sekter.
Fria konster (lat. a’rtes
libe-ra’les), se A r s. — Numera
användes uttrycket F. liktydigt med
sköna konster (se d. o.),
Charles de Freycinet.
bl. a. i namnet Akademien för de
fria konsterna.
Fria rummet, det utrymme
över ett järnvägsspår 1. kanal,
under en bro o. d., som erfordras
för den rörliga materielens
obe-hindrade framförande.
Fria städer, se Fri
riksstad.
Friaul, se F r i u 1 i.
Fri axel. Om en fast kropp,
fritt rörlig kring en fix punkt,
bringas i rotation, förändras
rota-tionsaxeln oupphörligt, såvida ej
rotationen börjat kring en av de
tre tröghetshuvudaxlarna.
Rotationen fortsätter i sådant fall
kring denna axel, som därför
kallas fri 1. permanent axel.
Fribaptister, se H e 1 g e a
-ner.
Fribord, det minsta vertikala
avståndet midskepps mellan
vattenlinjen och ett odäckat fartygs
reling 1. ett däckat fartygs översta
vattentäta däck. F. kontrolleras
med ett på fartygssidan anbragt
fribords- 1. p 1 i m s o 11 m ä
r-k e angivande högsta vattenlinje,
till vilket fartyget får nedlastas
under olika förhållanden. F.
växlar mellan 15 och 30 % av mallade
höjden. För trälastade fartyg
tillätes mindre F. Ill. sp. 663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
