Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freie Bühne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Frej a—Frenninge
656
nes hans dyrkan ha haft ett
huvudsäte i trakten av Trondhjem.
I isl. myt. räknas han till vanerna
och betecknas ss. son av Njord
och dennes syster, resp. Njord
och Skade. Också här är han en
fruktbarhetens befrämjare, men
åtskilligt avlägsnad från sin
urspr. karaktär och med
förkärlek skildrad ss. den ädle, veke och
trånande guden.
Freja 1. F r ö j a
(”härskarinna”, jfr Fru), fornnordisk
gudinna, av vanernas släkt, synes i
äldre tid till en viss grad ha
ersatt den besläktade 1. måhända
från början med henne identiska
Frigg (se d. o.). Av F:s dyrkan
torde spår föreligga åtminstone i
vissa av namnen på Frö-
(Sverige) 1. Fröi- (Norge). I isl. myt.
skildras hon ss. Njords dotter och
Frejs syster, den skönaste av
gudinnorna, kärlekens
beskyd-darinna. Hon bor på Folkvang
(se d. o.) och är i rang den
närmaste efter Odins maka.
Freja, en i Sthlm 1836—44
utgiven tidning. I början moderat,
med en övervägande litterär
prägel, blev F. allt starkare
oppositionellt betonad, framför allt
sedan den övertagits av Blanche (se
d. o.). Fr. o. m. 1837 förde F. en
förbittrad polemik mot
Aftonbladet.
Freja, Bergverks a. b. F.,
se Koskullskull e.
Frejd, se Medborgerligt
förtroende.
Fréjus [frejy’ss], 1. Stad i
dep. Var, Frankrike, i en sumpig
trakt 1 % km. från Medelhavet.
Biskopssäte sedan 300-t. I F.
(romarnas Fo’rum Ju’lii) finnas
ruiner av amfiteater, triumfbåge,
akvedukt m. fl. romerska
byggnadsverk. 4,000 inv. — 2. Col de
F., alppass vid fransk-italienska
gränsen, mellan Grajiska och
Cottiska Alperna. 2,530 m. Under
F. går Mont Cenistunneln.
Freke och G e r e, två ulvar,
som Odin hade som hundar. Båda
namnen betyda glupsk.
Frekve’ns (lat. freque’ntia),
tillopp, talrikhet. — Frekve’nt,
idelig, ofta upprepad, vanlig. —
Frekvent puls, hastig puls.
— Frekvent e’ra, ofta 1. i
mängd besöka.
Frekvensmätare, se
Elektriska mätinstrument
sp. 888.
Fremantle [fri’mæntl],
hamnstad i Väst-Australien, s.v. om
Perth. Första australiska hamn
för ångfartygen mellan Europa
och Australien. 26,000 inv.
Frémiet [fremjä’],
Emma-nuel, f. 1824, d. 1910, fransk
bildhuggare, systerson och
lärjunge till Rude, av vars
realistiska konst han påverkats i sina
livfulla djur skulptur er. Han
utförde även en rad ryttarstatyer
(bl. a. av Jeanne d’Arc på Place
de Rivoli i Paris).
Frémont [fre’mmant], John
Charles, f. 1813, d. 1890,
nordamerikansk upptäcktsresande och
politiker. Företog under 1840-t.
upptäcktsresor till v.
Nord-Ame-rika (se Amerika sp. 367)
och erövrade 1846 Kalifornien åt
För. Stat.
French [frensj], se Y p r e s.
Frenckell, Arthur, f. 1861,
finländsk tidningsman,
huvudredaktör för Hufvudstadsbladet i
Helsingfors, som han inköpte
1885 och delvis överlät 1922;
ordf, i Finlands svenska
publicistförbund.
Frenesi’ (grek. fre’nesis),
raseri. — F r e n e’ tis k, ursinnig,
rasande.
Frenninge, socken i Malmöh.
1., jämte Vollsjö pastorat i Lunds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
