Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Fransk konst
584
Petit Trianon. Pavillon de jeux. Av
Jacques-Ange Gabriel.
strängare utformning och glider
under Napoleons tid över i den av
såväl antik-romersk som
forn-egyptisk konst påverkade
empiren (se d. o.). — Inom
byggnadskonsten får den antikiserande
riktningen ett monumentalt
uttryck i det avSoufflot byggda
Panthéon (se ill. till d. o.) i
Paris. Den mest typiske
företrädaren för Louis seize är dock
Gabriel, som byggde Petit
Trianon (se ill. till
Byggnadskonst sp. 866) och ordnade
Place de la Concorde i Paris (se
ill. till d. o.). Empirens
arkitektur blir strängare, tyngre,
monumentalare och ansluter sig
närmare till antika förebilder. V i g
-n o n s Madeleinekyrka (se ill. till
Byggnadskonst sp. 867) är
en direkt översättning av en
grekisk tempelform; självständigare
är triumfbågen på Place de
1’Étoile av Ch algrin (se ill.
till d. o.). Ss. inredningsstil
utbildas empiren främst av P e r
-c i e r och Fontaine. — Inom
skulptur och måleri går ingen så
skarp gräns mellan rokoko och
Louis seize. Klassicistiska
tendenser, delvis anknytande till
1600-t., framträda redan under
rokokon, och å andra sidan
fortlever dess mjuka och lätta
behag även i den senare
1700-tals-konsten. Först med empiren
uppstår en antikiserande konst av
programmässig kyla. — Inom
skulpturen är C 1 o d i o n ännu en
rokokokonstnär; i högre grad
klassicister äro P a j o u och
H o u d o n. Högst når under
denna tid porträttkonsten, som
utvecklas till en realistisk,
utomordentligt levande
människoskildring, vars främste representant är
Houdon. — Inom måleriet
fortlever rokokon hos Fragonard,
i viss mån även hos G r e u z e,
som anknyter till den borgerliga
sentimentaliteten. C.-J. Vernet
skapar i anslutning till Claude
Lorrain en romantisk
landskaps-konst, och Robert är klassicist
genom sitt motiwal — han må-
Kyssen. Skulptur av Auguste Bodin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
