Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska språket - Franska Sudan - Franska Väst-Afrika - Franska öarna - Fransk-klassicism - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Franska Sudan—Fransk konst
564
vit. Passivum bildas genom
omskrivning medelst hjälpverbet
étre, vara, och perf. part, av
huvudverbet, elle est aimée, hon
älskas.
Franska Suda’n, koloni i det
inre av Franska Väst-Afrika, s.
om Senegal. F., som är ett vågigt,
nederbördsfattigt savannland,
frambringar bl. a. jordnötter,
kautsjuk och gummi. Största
städer äro huvudstaden Bammako,
Kayes, Segu-Sikoro, Timbuktu
och Sikasso. Järnväg från Kayes
vid Senegal över Bammako till
Koulikoro, som tre månader
årligen har ångbåtsförbindelse med
Timbuktu. 924,000 kvkm. 2,47
mill. inv., därav omkr. 1,000 vita.
— F., som tidigare var en
sammanfattande benämning på
flertalet områden, som nu ingå i
Franska Väst-Afrika blev 1904
ett eget administrativt område
och hette till 1920 övre
Senegal-Niger.
Franska Väst-Afrika, A f r i
-que occidentale francaise
[afri’kk åksidagta’ll fraqsä’å],
franskt koloniområde i v. Afrika,
omfattande Senegal, Mauretanien,
Franska Guinea,
Elfenbenskusten, Dahomey, Franska Sudan,
övre Volta och Nigerterritoriet.
F. styres av en generalguvernör,
bosatt i Dakar, Senegal. 3,739,800
kvkm. 12,28 mill. inv., därav
9,650 vita. — Redan på 1300-t.
slogo sig franska kolonister ned
på olika punkter av
västafrikan-ska kusten, men icke förrän i
mitten av 1800-t. började de tränga
in i det inre av landet, där de dec.
1893—jan. 1894 besatte
Timbuktu.
Franska öarna, se B i s
-marcksarkipelagen.
Fransk-klassici’sm,
franskklass i c i t e’t, den litterära
smakriktning, som under 1600-t.
uppstod i Frankrike och därifrån
spred sig till det övriga Europa, i
Sverige huvudsaki. härskande
under 1700-t. Riktningens ledande
teoretiker var Boileau-Despréaux
(se d. o.). Jfr Fransk
litteratur sp. 595—97 och Svensk
litteratur.
Fransk konst. F. har under
flera perioder, främst under
medeltiden och efter mitten av
1600-t., gått i spetsen för den
europeiska konstutvecklingen.
Franska stilskapelser, som nått
internationell spridning, äro
gotiken och rokokon. Under 1800-t.
ha de nya, banbrytande
riktningarna inom måleriet utgått från
Frankrike, som på detta område
alltjämt intager en ledande
ställning. De egenskaper, som främst
utmärka F., äro klarhet, logik,
lätthet och elegans. — Redan
under forntiden utvecklade
gal-lerna en konstnärlig kultur (se
K e 11 e r). Den följdes, efter
romarnas erövring av Gallien
under Caesar, av en
romerskgallisk provinsialkonst, av vilken
särskilt i s. Frankrike betydande
Nordfransk miniatyr från mitten av
800-t. (Kungl. Bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
