Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489 Frankrike (Förvaltning. Politiska partier) 490
Fransk kanal.
14 st.). Vid sidan av regeringen
står Conseil d’état (se d. o.).
Utom Algeriet och Belfortterritoriet
är F. indelat i 89 departement,
fördelade på 385 arrondissement,
3,019 kantoner och 37,963
kommuner. Styresman är för
departementet en prefekt (préfet), för
arrondissementet en underprefekt
(sous-préfet) — i Paris kallad
mär (maire) — och för
kommunen en mär. I Paris skötas märens
åligganden av Seineprefekten och
polisprefekten. Kantonen har
huvudsakligen judiciell betydelse.
— F:s politiska partier äro
talrika, fördelade på en mängd
grupper med ofta mycket obetydliga
skiljaktigheter. De
parlamentariska partierna (se tabell sp. 490)
kunna indelas i: 1) h ö g e r n,
bestående dels av monarkister
(or-léanister och bonapartister), dels
av konservativa klerikaler; 2)
centern, omfattande dels den av
Arago ledda Entente républicaine
démocratique, som består av de
moderata progressisterna och den
i samarbete med de kristliga
fackföreningarna för social politik
verkande Action liberale
populai-re, dels den republikanska
unionen, Union républicaine
(företrädd bl. a. av Poincaré), dels
den med denna grupp nära
förbundna republikanska vänstern,
Gauche républicaine; 3) de
ra
di k a 1 a, omfattande dels
radikaler och radikalsocialister,
radi-cauæ et radicauæ socialistes, som
under Herriots ledning trots
traditioner från kampen mot kyrkan
(jfr nedan sp. 523, 527) numera
företräda en jämförelsevis
moderat republikansk åskådning, dels
de republikanska socialisterna,
républicains socialistes, under
Painlevé, mera borgerligt
radikala än socialistiska; 4)
socialisterna, fördelade på
högersocialisterna, socialistes unifiés,
det gamla officiella, till 2: a
inter-nationalen hörande
socialistpartiet (numera ånyo förenade med
en under Longuet stående, 1920
—22 till 2 %-internationalen
ansluten grupp) och på de 1920
separerade kommunisterna under
Cachin och Frossard. 1919
bildades på bred borgerlig grundval ett
nationellt block, Union
républicaine nationale, som under de
senaste åren trots inrikespolitiska
meningsskiljaktigheter stött
Poincarés utrikespolitik.
Partiställning febr. 1924.
Senaten. Dep.-kam.
Höger .................. 30 30
Progressister och
Action libérale .......... 40 206
Vänsterrepublikaner 85 139
Radikaler och
radikalsocialister .... 148 147
Republikanska
socialister .................. 8 34
Socialister och
kommunister ................ 3 70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
