Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotometri - Fotosfären - Fototaxis - Fototelegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Fotosfären—Fototelegrafi
430
mer och Brodhun 1889 införda,
sammansatta prismat användes
numera i fotometrar av olika
konstruktion. — Om ljusstyrkan
från en ljuskälla (t. ex. en
elektrisk lampa) är olika i olika
riktningar, företages F. från flera
olika håll, och ljusfördelningen
framställes grafiskt.
Medelljus-styrkan beräknas genom
integralkalkyl. Enklare erhålles
medel-1 jusstyrkan med Ulbrichts
kul- 1. i n t e g r a 1 fotometer,
en stor (1—3 m. i diameter),
ihålig kula med matt, vitmålad
insida. Upphänges den ljuskälla,
som skall undersökas, excentriskt
inuti kulan, kan medelljusstyrkan
bestämmas av belysningen på en
mjölkglasskiva, insatt i kulans
vägg och skyddad mot direkt
bestrålning av ljuskällan. För F. av
olikfärgat ljus kunna s. k. f 1 i m
-merfotometrar användas.
Från dessa kastas ljuset
omväxlande från de båda ljuskällorna in
i ögat och framkallar en flimring,
som först upphör, då belysningen
är lika från båda ljuskällorna.
Bäst undersökes dock färgat ljus
genom att man i särskilda s p e
k-tralfotometrar upplöser
ljuset i enkla spektralfärger och
därefter jämför dessa. —
Ljusintensiteten kan även
bestämmas på grund av den
fotokemiska verkan, ljuset
åstadkommer i ett ljuskänsligt kemiskt
system. Emedan ljuskänsligheten
beror på våglängden hos det
infallande ljuset, kunna ljuskällor
jämföras på detta sätt endast
under förutsättning att de äro
fullständigt lika färgade. Apparater,
med vilka intensiteten hos de
kemiskt verksamma strålarna
uppmätas, kallas aktinometrar.
de Saussure använde i slutet av
1700-t. vid. sina växtfysiologiska
försök klorvatten som aktinome-
tersubstans; Bunsen och Roscoe
konstruerade 1857 den första
fullt brukbara aktinometern, [-klorknallgasfotome-t-]
{+klorknallgasfotome-
t+} e r n, i vilken en blandning av
elektrolytiskt framställd vätgas
och klorgas är innesluten i en
med klorvatten delvis fylld kula.
Under den tid, kulan utsättes för
bestrålning, förenas en viss
mängd av de båda gaserna till
klorväte, som absorberas av
klor-vattnet. Den härav orsakade
volymminskningen hos gasen utgör
ett mått på
strålningsintensite-ten. Ljusintensiteten kan även
bestämmas på grund av ljusets
inverkan på ljuskänsligt papper.
Till de på denna princip grundade
aktinometrarna, som bl. a. funnit
användning inom fotografin (se
Gradatio n), hör V o ge Is
skalfotometer, i vilken ett
ljuskänsligt papper täckes med
trappstegsformigt anordnade,
olika stora silkespapper.
Ljusintensiteten bestämmes av det
största antal silkespapper, ljuset
under en viss tid kunnat
genomgå och samtidigt svärta det
ljuskänsliga papperet. —
Aktinometrar kunna även baseras på
sambandet mellan ljusintensiteten
och elektriska ledningsförmågan
hos en belyst selencell
(selen-fotometer) 1. på den
elektro-motoriska kraft, som uppstår i ett
element med ljuskänsliga
elektroder, t. ex. silver- 1.
platinaelektroder, överdragna med silver
-haloid (Becquerels
aktinom e t e r).
Fotosfären (av grek, fos, ljus,
och sfqi’ra, klot), se Solen.
Fotota’xis (av grek, fos, ljus,
och ta’æis, ställning), se T axi er.
Fototelegrafi’ (av grek, fos,
ljus, te’le, fjärran, och gra/fein,
skriva), telefotografi 1.
bildtelegrafi, metod att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
