Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterhöljen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Fosterhöljen
402
Fosterhöljenas utveckling hos hönsfoster under de 7 första dygnen. C, E—G
längdsnitt, B och D tvärsnitt genom ägget. A vid ruvningens början, B vid l:a dygnets
slut, C och D under 3:e, E under 4:e, F under 5:e, G under 7:e dygnet. Ektoderm
heldragen, entoderm punkterad, mesoderm streckad linje. Teckenförklaring se sp.
403—404.
strafflagen. Straffet är mildare,
om gärningen förövas av kvinnan
själv än om den förövas av annan
person, och, i senare fallet
mildare, om den förövas med
kvinnans vilja än utan hennes
samtycke. Jämfört med straffskyddet
för människa är straffskyddet för
foster väsentligen lägre, på grund
av att kvinnan anses betrakta
fostret ss. en del av henne själv.
Den straffrättsliga gränsen vid
F. mellan foster och människa har
vid rättstillämpningen satts vid
den tidpunkt, då födseln spontant
börjat (d. v. s. från och med
ut-vidgningsvärkarnas början).
Medan vid barnamord (se d. o.)
förutsättes, att kvinnan skall
ha blivit av olovlig beblandelse
havande, kan vid F. handlingen
begås även beträffande inom
äktenskap avlat foster.
Fosterhöljen,
fosterhinnor, organ, som utvecklas i
samband med fostret hos människa
och högre djur (amnioter). Det
F., som närmast omhöljer och
skyddar fostret samt innesluter
amnionvätskan 1. barn-
1. fostervattnet, kallas
amnion 1. vattenhinnan.
Amnion bildas som ett veck,
amnionvecket, i de intill
varandra liggande groddbladen:
ektodermet och det yttre
meso-dermbladet (se
Fosterutveckling), omedelbart utanför
den gränsfåra, som avsnör fostret
från gulesäcken. Återstoden av
dessa groddblad omger hela ägget
ss. serösa höljet. Bakom
gulegången anlägges ett tredje F.,
a 11 a n t o i s, ss. en blåsa, som
växer ut från fostrets tarmkanal.
Allantois fungerar hos kräldjur
och fåglar som reservoar för
fostrets exkret och som
andningsorgan. Senare uppsuges äggvitan av
blodkärlen i allantois. Hos
däggdjur utbreder sig allantois
utefter serösa höljet och ingår i
bildningen av korion och
moderkakan. Hos människan består
allantois av en fin kanal i b u k
-stjälken, en kort sträng, som
längs amnion sträcker sig till
serösa höljet, resp, korion. Genom
successiv förstoring av
vattenhinnan kommer denna i kontakt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
