Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleseminarium - Folkskolestyrelse - Folkskollärare - Folkskollärarnas litteratursällskap - Folkskrifter - Folksuveränitet - Folksång - Folksägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293 Folkskolestyrelse—Folksägen 294
undergått godkänd
inträdespröv-ning på kurser, i allm. något
högre än folkskolans, i vissa ämnen
motsvarande 5:e klassens i
realskolan. För studenter äro
inrättade ettåriga seminariekurser.
Undervisningen är kostnadsfri
och omfattar alla folkskolans
ämnen jämte pedagogik och
psykologi samt trädgårdsskötsel och
slöjd. Vid F. äro inrättade
övningsskolor, bestående av
fullständig folkskola samt i vissa fall
folkskolans högre avdelning och
fortsättningsskola. Fullständigt
godkänd genomgång av F. medför
kompetens för ordinarie
befattning ss. folkskollärare. —
Ordinarie lärare vid F., lektorer, äro
betr, kompetens jämnställda med
läroverkslektorer. Dock
förekommer i stor utsträckning
dispense-ring. För anställning som lärare
vid övningsskola fordras
kompetens för ordinarie lärarbefattning
vid folkskola (se d. o.). — 1921
undervisade vid F. 162 rektorer
och ämneslärare (lektorer) samt
108 övningslärare, elevantalet
utgjorde 1,597 män och 1,302
kvinnor. S. å. anmäldes 1,179
in-trädessökande män och 918
kvinnor, av vilka blott 582, resp. 472
kunde intagas. 1922
utexaminerades 309 manliga och 272
kvinnliga folkskollärare.
Folkskolestyrelse, se
Folkskola.
Folkskollärare, se
Folkskola och
Folkskolesemi-n a r i u m.
Folkskollärarnas
litteratursällskap, se Sveriges
allmänna folkskollärarförening.
Folkskrifter, se
Populärvetenskapliga småskrifter.
Folksuveränitet, se
Suve
ränitet. —
Folksuverä-nitetsprincip, se L e g i t i
-m i t e t.
Folksång, förr oftast sång,
ägnad det regerande furstehuset,
senare även benämning för
fosterländska hymner i allmänhet. Av
utländska F. märkas: God save
the king (Storbritannien), La
marseillaise, Marseljäsen
(Frankrike), Deutschland, Deutschland
über alles och Die Wacht am
Rhein (Tyskland),Kong Christian
stod ved höjen Alast och Der er et
yndigt Land (Danmark), Ja, vi
elsker dette landet (Norge). Den
äldsta svenska F., Gustavs skål,
skrevs för Gustav III och har
efterföljts av bl. a. Bevare Gud
vår kung och Ur svenska hjärtans
djup. Denna och Du gamla, du
fria äro nu egentliga svenska F.
Folksägen, en med folksagan
(se d. o.) befryndad kortare
prosaberättelse, som skiljes därifrån
genom att den gör anspråk på
trovärdighet. Ehuru oftast
kringvandrande, blir F. lätt lokaliserad
och växer därför in i olika bygder.
Den s. k. förklaringssägnen utgår
sålunda från olika naturföremål:
flyttblock bli minnen om
jättekast, håligheter i stenhällar bli
jättespår, hälsokällor ha
upprunnit ur martyrers blod o. s. v. Som
F. rubriceras stundom en av
sagesmannen 1. annan namngiven
person berättad självupplevelse, som
dä gärna har hallucinationens
form. Dessa F. utgöra en ypperlig
källa för studiet av allmogens
trosliv. Historiska sägner äro
vanl. knutna till slagfält, gravar
o. d. men kunna också berättas om
vissa bekanta personligheter:
Karl XII, Bellman, Lasse Maja
m. fl. De små skämtsamma
anekdoterna, som bilda ännu en
grupp av F., syssla gärna med
socknens förtroendemän: prost,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
