Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flagellata - Flageolett - Flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Flageolett—Flagga
104
Noctiluca miliaris. Diameter c:a 1 mm.
öppning”. Andra F. assimilera
kolsyra som växterna med
tillhjälp av gröna, bruna 1. röda
kromatoforer. Hit hör t. ex.
Eug-le’na, varav ett par arter ofta
massvis uppträda i dammar. Äter
andra F. upptaga flytande näring
genom osmos. Genom dessa skilda
sätt att upptaga näring intaga
F. en mellanställning mellan
växt-och djurriket. Hos cho an o f 1 a ■
gellaterna är gisslet omgivet
av en cytoplasmatisk, bägarlik
krage. Till
cystoflagella-terna hör bl. a. Noctilu’ca
mi-lia’ris, vilken jämte andra
organismer ger upphov till mareld. —
Bland parasiter kunna nämnas
trypanosomer (se d. o.). — Jfr
Dinoflagellata.
Flageolett [flasjålä’tt] (fr.
flageolet, diminutiv av ffr.
fla-jol), se Flöjt. —
Flageolet t -1 o n, den mjuka,
flöjtlik-nande ton, som frambringas å ett
stråkinstrument, om man under
ett jämnt stråkdrag med ett
finger lätt berör en fri 1. genom
ett annat finger förkortad sträng
i någon av dess naturliga
del-ningspunkter, varigenom
övertoner (oktav 1. kvint) uppstå.
Flagga 1. flagg, en duk av
fastställt utsende, använd 1) ss.
symbol och igenkänningstecken
för nationalitet 1.
statstillhörig-het (n a t i o n a 1 f 1 a gg o r), 2)
ss. vedertaget tecken för något
speciellt förhållande, t. ex. Röda
korsets 1. Genèvekonventionens F.
för sjukvårdsväsendets
okränk-barhet i krig, den vita
parlamen-tärflaggan för dagtingan samt 3)
ss. bokstavstecken m. m. vid
signalering (se d. o.). De flesta
länder ha minst två till form
1. komposition olika
national-flaggor, nämligen en
örlogs-flagga för krigsväsendet och
en handelsflagga för
handelsflottan. Bland andra typer av
F. märkas i vissa förbundsländer
en riksflagga, ofta bestående av
ett även i de övriga ingående
mönster (t. ex. den eng. Union
Jack). Som statsflagga (för
regeringsbyggnader o. d.)
användes stundom en F. av särskild typ.
De enskilda medborgarna få i
regel använda handelsflaggan.
Statsöverhuvudet har vanl. en F.
av särskild typ, i Sverige
natio-nalflaggan med riksvapnet (se
ill. till Befälstecken). Om
svenska F. stadgas i lagen ang.
rikets flagga av 22 juni 1906. —
I motsats till förhållandet med
fanor och s t a n d a r användes
F. urspr. på fartyg ss. märke i
sjöstrid. Mot slutet av
medeltiden blevo F. allmänna i både
strid och fred samt även till
lands. F:s komposition
bestämmes vanl. av någon religiös 1.
nationell tradition 1. symbolik,
ofta av hög ålder. Det mycket
använda korsmönstret återgår på
de vid korstågen som fälttecken
använda korsen. Den äldsta kända
F. med gult kors på blå grund är
av 1557; äldsta belägg på dess
användning som nationalflagga
är av 1562. — F. på halv
stång betecknar sorg. På mitten
hopbunden F., F. i s c h a u,
hissas å fartyg i nödläge. Fartyg,
som i strid ger sig, stryker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
