Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Fiskar
44
Fiskar. T. v. difycerk, 1 mitten homocerk, t. h. heterocerk stjärtfena.
egentliga skelettbenen (se
Skelett och Kranium) finnas
hos många F. vanl. y-formiga ben
(senförbeningar) mellan de hos
F. mer 1. mindre strutformiga
muskelsegmenten. —
Matsmältningsorganen utgöras av
munhåla, vanl. med talrika tänder
(se d. o.), vilka ständigt ömsas;
liten, tämligen orörlig tunga;
svalg; matstrupe; magsäck, ofta
med fingerlika blindsäckar vid
övergången till tarmen, som hos
brosk- och lungfiskar m. fl. är
på insidan försedd med ett
(längre 1. kortare) spiralveck,
hos benfiskar med längsveck;
lever, oftast med gallblåsa, och i
regel bukspottkörtel. Spottkörtlar
saknas. — Andningsorgan.
Svalgets sidoväggar äro genomborrade
av (vanl. 5 par) inre
gälspringor. Hos haj fiskar
sträcka sig skiljeväggarna mellan
dessa ända ut till kroppsytan,
där ett motsvarande antal yttre
gälspringor finnas. Invid de
inre gälspringorna stödjas
skiljeväggarna av broskstavar, g ä 1
-bågar, och utgå de egentliga
gälarna, röda, bladlika
slem-hinneveck (jfr Gälar). Det
urspr. första paret gälspringor är
hos broskfiskar (se d. o.) m. fl.
ombildat till spruthål. Hos
benfiskar äro gälbågarna
förbenade och skiljeväggarna starkt
förkrympta, så att gälbladen
komma att ligga fritt i en av g ä 1
-1 o eket (en skiva, sammansatt
av ett antal ben plattor, av vilka
den främsta kallas för lock)
täckt g ä 1 h å 1 a. Nedtill
tillslu-tes denna senare av en hud, g ä 1
-hinnan, som stödjes av ett
antal från tungbenet utgående
benstavar. Särskilt de bakersta
gälbågarna, svalgbenen, äro
ofta försedda med tänder. Genom
att hos F. munhålan och svalget
utvidgas och gällocken pressas
mot kroppen (resp, yttre
gälspringorna slutas) strömmar
vatten in genom munnen (jfr
R o c k o r), som därefter slutes,
medan vattnet genom
muskelsammandragning drives ut genom
gälspringorna. Födan uppfångas av
utskott, gälrävständer,
fästade på gälbågarna. Vissa F.,
ss. lungfiskar (se d. o.), ha
förutom gälar även andra
andningsorgan. — Simblåsan, en i regel
oparig, gasfylld blåsa i
kropps-hålan under ryggraden, är
homo-log med landdjurens lungor. Hos
biåsmunnar m. fl. står
simblåsan genom en kanal, s i m
-blåsegången, i förbindelse
med matstrupen. Simblåsan anses
vanl. fungera som
hydrosta-tiskt o r g a n, d. v. s. som organ
för anpassning av F:s specifika
vikt efter vattnets. Vid det
fallande tryck, för vilket en mot
ytan simmande F. utsättes, ökas
simblåsans och därmed kroppens
volym (enl. Boyles lag, se
Gaser; F: s spec. vikt minskas
samtidigt, jfr S p e c i f i k v i k t)
men kan åter minskas därigenom
att hos F. med simblåsegång gas
pressas ut genom gången, hos
andra genom att gas uppsuges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
