Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspång - Finspånga läns härad - Finstad, Finsta - Finsteraarhorn - Finstermünz - Fint - Finvid - Fiol - Fiolblock - Fioravanti, Valentino - Fiorelli, Giuseppe - Fiorillo, Federigo - Fioringräs - Fioritur - Fira - Firan - Firdausi, Abul Kasim - Firenze - Firma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 Finspånga läns härad—Firma 34
av de under F. förut lydande
skogsdomänerna, och Lotorps
bruk, som förr var ett av landets
största lancashireverk, nedlades
fullständigt 1919. Graversfors’
masugnar ägas numera av
Box-holms a. b. — Slottet, grundlagt
1668, har numera inretts till
kontorslokaler för Svenska turbin a.
b. Ljungström. Tidigare fanns där
ett stort bibliotek (35,000 vol.),
som 1904 inköptes till
Norrköpings stadsbibliotek, och en
mycket betydande tavelsamling.
Finspånga läns härad,
domsaga och härad i östergötl. 1.,
omfattande socknarna Godegård,
Tjällmo, Hällestad, Vånga,
Risinge, Regna och Skedevi. 26,830
inv.
Finstad, F i n s t a, säteri i
Skederids skn, Sthlms 1., den
heliga Birgittas födelseort.
Finsteraarhorn [-[finsteraT-hårn],-] {+[finsteraT-
hårn],+} Bern-Alpernas högsta topp.
4,275 m. Från F. utgå två
glaciä-rer, Finsteraargletschern och
Lauteraargletschern, vilka förena
sig till Unteraargletschern.
Fi’nstermünz, pass i Inns
dalgång mellan Unter-Engadin och
Ober-Innthal. 1,137 m. ö. h.
Fint (ital. finta), låtsad stöt.
Se Fäktkonst.
Finvid, se
Arnmödling-a r n a.
Fiol, se Violin.
Fiolblock, blocktyg med tvenne
olika stora blockskivor i samma
hus och samma plan; blockhuset
har form av en fiol.
Fiorava’nti, Valentin o, f.
1764, d. 1837, italiensk
tonsättare, från 1816 kapellmästare vid
Peterskyrkan i Rom. F. vann sitt
rykte genom ett flertal komiska
operor, burna av en frisk humor.
Fiore’lli, G i u s e p p e, f. 1823,
d. 1896, italiensk arkeolog, som
1845 började systematiskt och
efter vetenskapliga principer
bedriva de dittills huvudsakligen
av kuriositetsintrésse företagna
utgrävningarna i Pompeji.
Fiori’llo, Federigo, f. 1753,
d. omkr. 1823, tysk violinspelare
och kompositör. Av F:s verk
anses ännu hans 36 kapricer för
violin som ett klassiskt
studieverk.
Fiori’ngräs, namn på krypven
(se A g r o s t i s).
Fioritu’r (ital. fioritura,
utsmyckning), genom särskilda
tecken 1. smärre noter antydd
utsmyckning av en melodi.
Fira, släppa 1. sänka något,
t. ex. en livbåt. Motsats: hissa
1. hiva.
Fira’n, oas på v. sidan av
Sinaihalvön i en dalgång n. om
berget Serbal, bekant för sina i
klippor inhuggna sinaitiska
inskrifter.
Firdau’si, A b u 1 K a s i m, f.
omkr. 935, d. omkr. 1020, persisk
skald, förf, till persernas
nationalepos Sjahname (Konungaboken),
en ytterst betydelsefull källa för
Irans fornhistoria och ett
imponerande diktverk, samt dikten
Jusuf u Zulaichå (Jusuf och
Su-leika) med samma ämne som den
bibliska berättelsen om Josef hos
Potifar.
Fire’nze, se Florens.
Firma (av ital. firma,
namnunderskrift), ty. Firma, eng.
firm, fr. raison sociale, ital.
ragio-ne 1. ditta, den beteckning, under
vilken en affärsrörelse bedrives
och som användes vid
underskrifter för dennas räkning; i
dagligt tal även beteckning för
själva företaget. Enl. svensk rätt
skall enskild näringsidkares F.
innehålla hans tillnamn med 1.
utan förnamn och anmälas till
handelsregistret, innan rörelsen
kan öppnas, överlåtes rörelsen på
2. — L e x. IV. Tr. 15. 2. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
