Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Europa
1280
Norskt fjordlandskap. Norangfjord.
plats av ett maximum,
medförande n. och n.v. vindar. Regnet faller
huvudsakligen under sommaren.
— Djurvärld. E. bildar en del av
den palearktiska regionen inom
arctogea (jfr D j u r g e o gr afi).
Däggdjursfaunan är relativt
fattig, till stor del beroende på att
vidsträckta områden av E. äro
kulturland. Insektätare, ss.
näbbmöss, mullvadar, igelkottar, och
särskilt gnagare, ss. harar,
ekorr-djur, råttor, sorkar, sjusovare,
hasselmöss, äro talrika. Mera
lokal utbredning ha
desmannäbb-möss, blindråtta och piggsvin.
Flertalet fladdermöss tillhöra
Vespertilio’nidae. Av rovdjur
finnas bl. a. räv, varg, björn,
mår-dar, vässlor, illrar, utter,
grävling, lodjur, några viverrider
samt sjakal. Vildsvinet var förr
utbrett över hela E. men är nu pä
de flesta ställen utrotat. Muflon
förekommer på Korsika och
Sardinien, stenbock på Alperna, gems
is. E:s bergstrakter samt
bezoar-get och saiga i s.ö. E.
Allmännare äro t. ex. rådjur och
kronhjort. Den enda apa, som finnes
i E., magoten, lever på Gibraltar.
Fågelfaunan består av bl. a.
trast-, mes-, fink-, kråkfäglar,
sångare, svalor, starar, lärkor,
hackspettar, gökfåglar, biätare,
några kungsfiskare, falkar, örnar,
hökar, ugglor, några få gamarter,
andfåglar, storkar, hägrar, några
ibisfåglar, vadare, trappfåglar,
duvor och hönsfåglar, ss.
rapphöns, klipprapphöns, vaktel,
tjäder, järpe, orre, fasaner m. fl.
Av kräldjur finnas några
sköldpaddor, ss. kärrsköldpaddan och
grekiska landsköldpaddan, några
ödlor och ormar, ss. huggormar
och snokar. — V äxtvärld.
Nordligaste Norge och Ryssland (ryska
tundran) falla inom det
trädlösa arktiska florområdet. Av
träden går björken längst åt n.
och i n. E. även högst upp på
bergen. Genom Skandinaviska
halvön, Finland och n. Ryssland
utbreda sig vidsträckta
barrskogar (mest vanlig tall och gran).
I mell. E. finnes åtskillig
lövskog, västerut bestående framför
allt av bok, men i bergstrakterna
växer även barrskog, som där går
högre än lövskogen och bildar
trädgränsen (mellan 1,200 och
2,400 m.). Snögränsen ligger i
Alperna vid 2,700—3,000 m.
Stora delar av E. upptagas av
ängsmark och odlad jord (över
40 %), kärr och mossar (särsk.
i ö. och n.), ljunghedar (i n.v.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
