Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksgata - Erikska ätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Erikska ätten—Eriksson
1164
Eriksgatan.
land, Östergötland, n. Småland,
Västergötland, Närke,
Västmanland tillbaka till Uppland (se
kartan). Vid gränsen till varje
landskap möttes konungen av
dettas representanter, som gåvo
gisslan och följde honom till
nästa landskapsgräns. E.
bibehölls, ehuru i förändrad form, in
på 1600-t. Se K o n u n g.
Erikska ätten kallas den från
Erik den helige härstammande
konungaätt, som regerade i
Sverige omkr. 1156—1250,
omväxlande med Sverkerska ätten.
Erikskrönikan, den äldsta och
viktigaste av de svenska
medeltidskrönikorna. E., som är
skriven på knittelvers, har delvis
högt poetiskt värde genom sin
åskådliga och livliga
framställning. Den skildrar de historiska
händelserna i Sverige 1229—1319.
Sitt namn har E. fått efter sin
hjälte, hertig Erik Magnusson,
vars strider mot konung Birger
behandlas i dess huvudparti.
Trol. har E. skrivits av en hertig
Erik närstående person, och enl.
den senast framställda teorin har
detta skett omkr. 1332 med
anledning av Eriks sons, Magnus
Erikssons, myndighetsförklaring.
Den del av E., som avhandlar
tiden 1313—17, är förlorad.
Eriksmässa, E r sm ä s sa,
Erik den heliges dag, 18 maj,
firades under medeltiden till
minne av dennes död 1160. I
Uppsala hölls till 1895 en marknad
vid E. Runstavarna ange dagen
med krona och ax, det senare till
följd av en på Erik överflyttad
hednisk fruktbarhetsrit. Ännu
säges: ”Ger Ersmässa (Erik) ax,
ger Olsmässa (Olof) kaka.”
Erikson. 1. Sven E., f. 1801,
d. 1866, industriidkare. Vid 18
års ålder började E. sin
verksamhet som ”förläggare” åt
hemväverskor i sin hemsocken,
Kin-narumma i Marks härad, Älvsb.
L, och sysselsatte på detta sätt
under 1830-t. ända till 1,500
väverskor. 1834 grundade E.
Rydboholms väveri (se
Bomull sp. 268) och senare
Svane-holms väveri, Rydals
bomullsspinneri och Viskafors fabriker.
— 2. Gustaf E., f. 1859, d.
1922, ingenjör, konstruerade vid
Vagnfabriks a. b. i Södertälje den
första användbara automobilen
i Sverige, var länge konstruktör
vid detta bolag och blev 1918
teknisk chef för a. b.
Spritmoto-rer i Uppsala, som grundats för
att exploatera E:s uppfinningar.
Eriksson. 1. Jakob E., f.
1848, lantbruksbotanist. 1885—
1907 professor och föreståndare
för Lantbruksakademins
växt-fysiologiska avdelning, 1907—13
föreståndare för
lantbruksbota-niska avdelningen av
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet. E. har särskilt
studerat rostsvamparna och deras
betydelse för jordbruket. — 2.
Christian E., f. 1858,
bildhuggare. Under ungdomsåren
påverkades E. bl. a. av Falguiére,
som var hans lärare, samt av Per
Hasselberg, vilkens konst han i
sina tidigare arbeten (t. ex.
Linnéreliefen i Nat. mus., 1891,
Qrd, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
