- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
919-920

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk ström - Elektriskt fält - Elektriskt motstånd - Elektrisk överspänning - Elektroanalys - Elektrod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Elektriskt fält—Elektrod

920

Grafisk framställning av strömmens,
spänningens och effektens variationer
under en period. Fasförskjutning på
grund av induktivt motstånd. D
spänning, J strömstyrka, JD effekt. Den
streckade ytan betecknar den under en
period utvunna energin. T tiden för en
period.

mentanvärdet som 1 till V2. —
F asf örsk j u t n i n g
benämnes den förskjutning i tid mellan
strömmens och spänningens
perioder, som uppstår i en
lednings-krets, i vilken utom det ohmska
motståndet även induktivt 1.
kapacitivt motstånd förefinnes. I
förra fallet är strömmen
fasför-skjuten efter spänningen, i senare
fallet före densamma (positiv,
resp, negativ fasförskjutning).
Sammanfalla strömmens och
spänningens perioder, erhålles
effekten genom multiplikation av
strömmens och spänningens
effektiva värden. Finnes däremot
fas-förskjutning, erhålles effekten
genom multiplikation av ström,
spänning och effektfaktor.
Den senare tecknas cos q, där
är
fasförskjutningsvin-keln (fasvinkeln) 1. den del av
en period (360°), som utgör
fasförskjutningen mellan ström och
spänning. Effektfaktorn är alltid
mindre än 1.

Elektriskt fält, se
Magnetiskt fält.

Elektriskt motstånd 1. 1 e d
-ningsmotstånd är direkt
proportionellt mot ledarens längd
och omvänt proportionellt mot

dess genomskärningsyta.
Dessutom beror motståndets storlek
på det material, av vilKet ledaren
består, samt på temperaturen.
Ledningsmotståndet uppmätes i
ohm (se Elektriska
måttsenheter). Med ett ämnes
specifika motstånd menas
motståndet hos tråd av ämnet med 1
kvmm:s genomskärningsyta och
1 m:s längd. Motståndet
inverkar icke endast på strömstyrkan
utan även på potentialskillnaden
mellan trådens (motståndets)
båda ändar. Enligt O h m s lag
(se Ohm) är strömstyrkan =
potentialskillnaden

, , .––-—-—. Vid vaxel -

ledningsmotståndet

ström uppträder på grund av
självinduktion och kapacitet även
ett skenbart motstånd (se
Impedans).

Elektrisk överspänning,
abnormt hög spänning, uppträdande
i elektriska ledningar, orsakad
av atmosfärisk elektricitet 1.
inre förändringar i
ledningssystemet. Se Elektrisk
kraftstation.

Elektroanalys, kvantitativ
kemisk analysmetod, vid vilken
provet underkastas elektrolys (se d.
o.). E. är i många fall en bekväm
och tillförlitlig metod och har
största betydelse för
driftkontrollen vid metallurgiska
anläggningar, spec. kopparverk.

Elektro’d (av grek. eTektron
[se d. o.], och hodo’s, väg), de
stavar, plattor 1. block, genom
vilka elektriciteten inledes i en
fast kropp, en elektrolyt 1. en gas.
Den positiva E. kallas a n o’ d,
den negativa k a t o’ d. E. göras
vanligen av platina 1. kol; stora
E. pressas av en massa av feta
stenkol, kokspulver och tjära
och undergå sedan bränning; de
ha prismatisk 1. cylindrisk form
och kunna skarvas med hjälp av

Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free