Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska ugnar - Elektriska vågor - Elektriska ålen - Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901 Elektriska vågor—Elektrisk belysning 902
tiskt växelfält induceras. Ugnen
är närmast att likna vid en
transformator, i vilken
ugnsrum-met bildar lågspänningsspolen.
Elektriska vågor 1.
elektromagnetiska vågor.
Om en positivt laddad metallkula
närmas till en negativt laddad,
uppstår en elektrisk gnista
mellan kulorna. Om motståndet i den
strömledning, som tillför
elektriciteten, minskas till ett
minimum, uppstår, som Feddersen
visat, s. k. elektriska
svängningar 1. o s c i 11 a
-tioner mellan metallkulorna.
Vad som i ett dylikt fall ter sig
som en enhetlig gnista, visar sig
vid närmare analysering bestå av
en serie av gnistor i olika
riktningar. Den första urladdningen,
från den positiva till den
negativa polen, framkallar ett
magnetiskt fält, som i sin tur genom
induktion laddar metallkulorna
med en ny elektricitetsmängd, så
att den pol, som förut var
positiv, blir negativ och vice versa.
Dessa nya laddningar giva
upphov till en andra gnista i
motsatt riktning mot den första,
o. s. v. Elektriska svängningar
framkalla m. a. o. en serie
magnetiska fält, en magnetisk
vågrörelse, som fortplantar sig
vinkelrätt mot gnistan med samma
hastighet som ljuset. Samtidigt
bildas parallellt med gnistan en
serie elektriska fält, en elektrisk
vågrörelse. De elektriska vågorna
åtfölja de magnetiska, men
fortplanta sig vinkelrätt mot dessa
(jfr Vågrörelse). De på
detta sätt bildade
elektromagnetiska vågorna påvisades
experimentellt och studerades första
gången av Hertz. Det har visat
sig att E. i alla avseenden, ss.
i fråga om brytning, interferens,
polarisation och reflexion,
full
ständigt överensstämma med
ljusvågor. Skillnaden ligger i
den olika våglängden, som för E.
varierar mellan några millimeter
och flera tusen meter. E. ha fått
praktisk användning vid trådlös
telegrafi och telefoni. Jfr Ljus.
Elektriska ålen, se O s t a
-r i o p h y s i.
Elektrisk belysning sker med
glödlampor, båglampor och
kvicksilverlampor. —- I
glödlamporna omsättes i ett motstånd
den elektriska energin i värme,
som upphettar motståndet, så att
det blir glödande och utstrålar
ljus. I koltråds- och
metalltråds-lampor utgöres motståndet av en
1 y s t r å d. Koltråden
framstäl-les av en cellulosalösning, som
pressas genom fina hål, varefter
tråden tvättas, torkas, upplindas
på dornar, inpackas i kolpulver
och upphettas, så att cellulosan
förkolnar. Tråden upphettas
sedan med elektrisk ström i någon
kolvätegas, varvid det
utdissocie-rade kolet avsätter sig på
tråden, så att denna erhåller jämn
tjocklek. Metalltråden utgöres av
mycket fint utdragen
wolfram-metall. Koltråden brukar
upplindas i spiralform. I de vanliga
metalltrådslampörna uppbäres
lys tråden av en glasstav med
ansvällningar upptill och nedtill, i
vilka radiellt ställda
molybden-trådar äro insmälta, försedda
med hakar och öglor, i vilka
lys-tråden upplägges, så att den får
sicksackform. — Lystrådens båda
ändar fästas i ett par i en fot av
glas insmälta metalltrådar med
samma
värmeutvidgningskoeffi-cient som glaset, varefter lystråd
och fot insättas i en glaskolv,
som sedan evakueras. Kolven
in-sättes i lampsockeln och isoleras
från denna med s. k. glasmassa.
Trådarna för strömmens tilled-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
